- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 4. Kraftmaskiner och kraftöverföring /
17

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Muskel-, vind- och vattenkraftmaskiner - Inledande begrepp - Kraft, arbete, effekt etc.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRAFT, ARBETE, EFFEKT ETC.

17

tor, varvid man genom att avläsa strömstyrkan och spänningen hos
den alstrade strömmen kan uträkna den elektriska effekten och med
kännedom om generatorns verkningsgrad sedan erhålla den av
maskinen utvecklade mekaniska effekten.

Ytterligare en metod användes för mätning av stora maskiners
■effekt, vilken gentemot de förutnämnda erbjuder fördelen att kunna
användas, då maskinen uträttar det arbete, för vilket den är avsedd.
Man uppmäter härvid den vridning eller "torsion", som maskinens
axel undergår vid rotation under kraftutveckling. Med kännedom
om axelns diameter, dess materialegenskaper samt varvantalet, kan
då det utvecklade hästkraftbeloppet beräknas. Man uppmäter
vridningen på en viss längd av axeln, t. ex. 1 meter, och fastgör vid ena
ändan av denna mätlängd till axeln en hylsa, som går fram till
andra ändan av mätlängden och där slutar med en ring. Denna ring
glider mot en där på axeln fastsatt annan ring. På de båda
ringarna har man märken, som, då ingen kraft överföres genom axeln,
befinna sig mitt emot varandra. Vid kraftutveckling vrides axeln, och
de båda ringarnas märken förskjutas i förhållande till varandra.
Denna förskjutning är emellertid ytterst obetydlig men kan på
optisk eller elektrisk väg göras mycket noggrant mätbar. Denna
anordning kallas to rsionsin dikator och kan så anordnas,
att den automatiskt registrerar alla variationer i den av maskinen
avgivna effekten.

Den från maskinaxeln uttagna effekten kallas a x e 1 h ä s
t-kraft eller effektiv hästkraft och är alltså något
mindre än den effekt, som utvecklas inuti maskinen av t. ex. ångan
i en ångmaskin eller gastrycket i en förbränningsmotor. Denna
effekt mätes som nämnts genom en indikator och kallas
indikera-d e hästkraftbeloppet. Skillnaden utgöres av friktionsförluster,
värmeförluster, avloppsförluster m. m. Förhållandet mellan effektiva
och indikerade hästkraftbeloppen kallas maskinens verkningsgrad.

Inom elektrotekniken användes en annan enhet för effekt, vilken
för övrigt mer och mer börjar användas inom all kraftteknik.
Denna enhet är 1 Watt eller oftare den större enheten 1000 Watt eller 1
kilowatt (tecknas Kw.). Enheten har fått sitt namn efter James
Watt, och defineras närmare i avd. om elektriska maskiner. Här
skall blott nämnas relationstalet mellan hästkraft och kilowatt.
1 HK är lika med 0,736 Kw., och alltså 1 Kw. = 1,36 HK. Då en
maskin under 1 timme utvecklar en effekt av 1 Kw. uträttas ett
arbete av 1 kilowattimme (kwt.) vilken är lika med 1,36 HKt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/4/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free