Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Muskel-, vind- och vattenkraftmaskiner - Inledande begrepp - Olika energiformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"18 FÖRSTA DELEN. MUSKEL-, VIND- O. VATTENKRAFTMASKINER
Olika energiformer.
Vi hava förut nämnt, att de energikällor, som vi utnyttja till
alstrande av mekaniskt arbete eller rörelseenergi, äro till antalet tre,
nämligen rörelseenergien hos strömmande luft, lägesenergien hos
högtbeläget vatten samt den kemiska energien i brännbara
ämnen och födoämnen, varav muskelkraften hos levande varelser
erhålles. Vi skola senare beskriva de metoder, som
uppfunnits-för var och en av dessa energiformers förvandling till mekaniskt
arbete, men först skola vi klargöra begreppen rörelseenergi,
lägesenergi, energiuppkomsten samt arbetets och värmets ekivalens.
Det kan i förstone synas som om endast en i rörelse stadd kropp
innehöll energi, d. v. s. var i stånd att uträtta ett arbete. Detta är
emellertid en stor villfarelse, ty även en kropp i vila innehåller
energi. Vi tänka oss t. ex., att en sten kastas upp på ett hustak eller
en kvantitet vatten lyftes upp i en högt belägen behållare och båda.
sedan befinna sig i vila. Ju högre upp stenen kastats, och ju högre
upp vattnet lyftes, ju större energimängd besitta dessa
kroppar. Vid kastandet av stenen eller upplyftandet av vattnet
måste jordens dragningskraft övervinnas’ och härför förbrukades energi..
Denna energi är större ju större höjden är och är magasinerad i
stenen och vattnet. Låta vi nu stenen falla eller vattnet rinna ned,,
kan härvid uträttas arbete och mera ju större höjden är. Vi se
alltså, att trots det att kropparna befunno sig i vila, innehöllo de en viss
mängd energi. Detta slag av energi kallas lägesenergi eller
potentiell energi och kan, som synes, omsättas i rörelseenergi
eller kinetisk energi.
På denna omsättning av lägesenergi i rörelseenergi är all
arbets-utvinning och all maskinell kraftalstring grundad. Vi kunna
iakttaga den på alla områden, där ett arbete uträttas. Spänna vi t. ex.
en pilbåge magasineras den härför erforderliga energien i pilbågens
sträng såsom potentiell energi. Då pilen skjutes av, omsattes den
potentiella energien i den rörelseenergi, som den bortflygande pilen
besitter.
Vattenmassan i ett högt beläget vattendrag innehåller lägesenergi
och kan antingen direkt driva ett s. k. överfallshjul, varom mera
sedan, varvid vattnets potentiella energi överföres i rörelseenergi hos
hjulet, eller ock överföres vattnets lägesenergi i strömmande vattens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
