Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Muskel-, vind- och vattenkraftmaskiner - Vattenmotorer - Vattenturbiner - Peltonturbinen - Regleringsanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"54 FÖRSTA DELEN. MUSKEL-, VIND- O. VATTENKRAFTMASKINER
Fully-anläggningen i närheten av Martigny i Schweiz. Fallhöjden
är där 1,650 meter.
Reglering sanordning en är en av de viktigaste detaljerna i en
vattenkraftanläggning. Vattenturbinen användes som förut nämnts
numera så gott som alltid för alstring av elektrisk kraft. Då en
elektrisk generator måste gå med ett omloppstal, som varierar så
litet som möjligt, antingen belastningen, d. v. s. den på
ledningsnätet uttagna elektriska energien, är stor eller liten, måste turbinen
vara försedd med sådan anordning, att dess hastighet hålles konstant
vid varierande kraftförbrukning. Ej heller skulle turbinens och
generatorns roterande delar tåla den stora ökning i hastighet, som
bleve följden av en plötslig belastningsminskning och oförändrad
vattentillförsel till turbinen.
För att åstadkomma den sålunda erforderliga regleringen av
turbinens hastighet låter man ens. k. cent rifugal regulator
drivas av turbinaxeln. Principen för denna, vilken närmare
behandlas i kap. om ångmaskiner, är att genom centrifugalkraften
regulatorns kulor slå ut mer eller mindre beroende på
omloppshastigheten, vilken rörelse kan överföras till ett regleringsorgan för
vattentillförseln.
Detta organ skulle helt enkelt kunna utgöras av ett spjäll i
rörledningen till turbinen, men i fråga om Francisturbiner kan det ej låta
sig utföras så enkelt. För det första uppstår ett tryckfall, och
sålunda energiförlust, då vattenströmmen strypes. För det andra
skulle arbetsförloppet i turbinen störas mycket genom stöt- och
virvelförluster, om vattnet med mindre hastighet än tillförne skulle
föras av ledskenorna i samma riktning in mot löphjulet, vilket
fortfarande skulle gå med ungefär samma hastighet. Att
vattenhastigheten i ledskenorna minskas, då vattenmängden blir mindre inses
omedelbart, då ju samma sektionsareor av ledskenorna
genomströmmas av mindre mängd vatten på samma tid.
Regleringen av vattentillförseln i Francisturbinen har man
därför i stället ordnat så, att ledskenorna äro vridbara, varigenom
större eller mindre vattenmängd kan genomsläppas, samtidigt som
vattenhastighetens riktning kan förändras att passa den nya
vattenmängden. Samtidig vridning av alla ledskenorna åstadkommes
genom en utanför desamma liggande ring, synlig å fig. 38.
För vridningen av ledskenorna erfordras stor kraft, som givetvis
ej centrifugalregulatorn kan lämna. Den åstadkommes därigenom,
att en tryckvätska, vanligen olja, genom förmedling av en av
regulatorn påverkad reglerventil, inledes på ena eller andra sidan kolven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
