Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Ångmaskiner - Ångmaskinens utveckling från Heron till James Watt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
ANDRA DELEN. VÄRMEMOTORER ETC.
proppat igen mynningen och fänghålet och eldat inunder den, då den
tvingats att explodera.
Dylika försök med "knalleffekter" hava ej mycket att göra med
ångkraftens utnyttjande till uträttande av nyttigt arbete, men de
hava möjligen för efterföljare kunnat tjäna som impuls för ett
dylikt strävande. De båda sistnämnda uppfinnarna, Salomon de Caus
och markisen av Worcester hava dock båda i sina arbeten beskrivit
apparater, som uträttade mekaniskt arbete med vattenångans
tillhjälp. Härvid använde man sig likväl ej av
kraften hos högre ångtryck och det utförda
arbetet bestod endast i vattenlyftning. Det är
vidare ganska tveksamt, om någondera av dem
konstruerat sina apparater annat än i huvudet.
Salomon de Caus apparat framställes i fig.
4. Den bestod av en ihålig kula A med ett
till-loppsrör B, som kunde stängas med kranen E
samt ett utloppsrör C, vilket gick ned ända till
kulans botten. Då man eldar under kulan
utvecklas ånga, vilken genom sitt tryck på
vattnet driver detta i en kraftig stråle genom
utloppsröret. Om stigröret förlänges, skulle man
kunna pressa vatten högt upp i en behållare,
och om man med lämpligt mellanrum fyllde på
nytt vatten genom röret B, skulle man kunna
erhålla ett vattenuppfordringsverk. Dylika började man vid denna
tid mycket intressera sig för vid de redan då ganska djupa
kolgruvorna, där grundvattnet vållade mycket besvär och stor kostnad för
upptagning med handkraft. Faktiskt var det också behovet av en
vattenuppfordringsmaskin, som senare i England frammanade den
första praktiskt användbara ångmaskinen.
De Caus idé var emellertid mycket litet ägnad att fylla ett sådant
ändamål, och han skulle nog fått svårt att intressera en gruvägare
för denna, om han talade om att allt vattnet i gruvorna först skulle
kokas, innan det kunde bortföras.
Ett betydligt bättre förslag var då markisens av Worcester. Hans
apparat hade det företrädet att ångbildningen försiggick i en
särskild behållare och att ångan tryckte upp kallt vatten från en
bredvidliggande, såsom av fig. 5 framgår. Denna skillnad är viktig,
och man måste sålunda medgiva att i markisens "uppfinning n:r 68"
ligger en sund tanke förborgad.
Fig. 4. Salomon de
Caus’ "ångmaskin" från
början av 1600-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
