Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Ångmaskiner - Ångmaskinens utveckling från Heron till James Watt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
ANDRA DELEN. VÄRMEMOTORER ETC.
rätt stråt, ehuru han aldrig helt fullföljde sitt uppslag. Den
kraftkälla han sökte, fann han till en början i krutet. Genom att låta
detta förbrinna sköts en kolv upp, varpå en ventil öppnades, genom
vilken gaserna utströmmade. Sedermera, omkring år 1690, kom han
på den lyckliga tanken att använda vattenånga, i det han i röret
insläppte litet vatten och lät detta övergå i ångform medelst en
under röret befintlig låga, varigenom kolven lyftes. Sedan insprutades
kallt vatten, då ångan kondenserades. På så sätt erhölls ett
luftför-tunnat rum under kolven, varest endast vattenånga av mycket litet
tryck jämte det kondenserade vattnet fanns. Härigenom erhölls
kraftutvecklingen, ty av det betydligt större
yttre lufttrycket sköts kolven ned med stor kraft.
Papin kunde med sin modell, vars cylinder
endast var 5 centimeter i diameter, varje
fjärdedels minut lyfta en tyngd av 30 kilograms vikt en
väg lika lång som cylindern. Fig. 6 visar ett
något modifierat utförande av Papins ångmaskin.
Som vi finna var det ej kraften hos ånga av högt
tryck, vilken kom till användning i Papins
apparat, utan det var luftens eller atmosfärens tryck,
som åstadkom kraftutvecklingen. Hans maskin
kallas därför en atmosfärisk
ångmaskin.
Med ordet ångmaskin kunna vi ännu icke
in-förstå det nutida begreppet, ty Papins maskin
var ju en högst ofullkomlig sådan, som ej kunde användas till
utförande av något särskilt nyttigt arbete. Det påstås emellertid, att
han angivit hurusom medelst en vevrörelse den rätliniga rörelsen
skulle kunna överföras till roterande, än vidare att han skulle ha
uppfunnit högtrycksångmaskinen, ja t. o. m. ångfartyget, men någon
beskrivning på dessa revolutionerande uppfinningar finnes icke,
varför man lugnt kan påstå att dessa tillvitelser torde vara ett utslag
av den vanliga tendensen hos eftervärlden att vilja pynta en stor man
med fjädrar, som ej äro hans egna. Papin var en stor ingeniör och
fysiker och behöver ej dessa. I teknikens utvecklingshistoria måste
man hålla sig till fakta, d. v. s. efterlämnade ritningar och modeller
och ej till det lösliga ordet.
Papins kännedom om den stora kraft, som utövas av atmosfären
på väggarna av ett kärl med förtunnad luft, härledde sig av de
experiment och undersökningar, som ett par decennier tidigare utförts
och vilka sålunda äga en allt för stor betydelse för att förbigås.
Fig. 6. Papins
"ångmaskin" från slutet
av 1600-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
