Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Ångturbinen - Ångturbinens föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
ANDRA DELEN. VÄRMEMOTORER ETC.
Herons ångkula i princip jämföras med det Segnerska
reaktionshjulet, urtypen för reaktionsvattenturbinerna. På samma grund är
Herons ångkula urtypen för reaktionsångturbinerna.
Först omkring 1800 år senare finna vi i en bok, utgiven av
italienaren Johann Branca år 1629, en apparat beskriven, se
fig. 19, som kan anses som ett led i ångmaskinens utvecklingshistoria.
Brancas ånghjul arbetade efter aktionsprincipen, vars
innebörd vi ävenledes
förklarat i samband med
vattenturbiner. Liksom en
utströmmande vattenstråle
geom sin rörelseenergi
sätter ett skovelhjul i rotation
— vars praktiska
tillämpning vi erinra oss är
Pel-tonturbinen — utövar en
utströmmande ångstråle i
Brancas apparat samma
effekt. Brancas ånghjul
kunna vi därför anse som
den första
aktions-ångturbinen, vilken sedermera uppfanns av svensken De
Laval.
Brancas ångturbin blev aldrig till någon egentlig praktisk nytta,
och Branca synes själv ha hänvisat den mera till kuriositetens
område genom att framställa ångpannan i form av ett människohuvud, ur
vars mun ångan blåstes ut genom ett munstycke. Såsom en omtyckt
stekspettsvändningsapparat har denna "eldmaskin" använts, men
vidare kom man ej, trots att försök ingalunda saknats för att göra
ångturbinens idé praktiskt användbar. Oerhörda svårigheter mötte
dock varje försök, vilket vi lätt kunna förstå, då vi betrakta
ångturbinen i våra dagar. I långt större grad, än som erfordrades för
byggandet av en kolvångmaskin, ställdes krav på högvärdigt material och
noggrannt verkstadsarbete. Ingeniörskonsten behärskade ej heller
den nödiga kunskapen om ångans dynamik, de dynamiska krafterna
i ett snabblöpande turbinhjul etc. för att kunna åstadkomma en
praktiskt användbar maskin. Bortsett härifrån, har först senare tider
framkallat ett behov av en snabbgående ? ngkraftmaskin, nämligen
för drift av elektriska generatorer, vartill uet stora flertalet
ångturbiner användas.
Fig. 19. Brancas’ ångturbin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
