Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Ångkraftmaskinernas verkningsgrad och användningsområden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄNGKRAFTMASKINERNAS VERKNINGSGRAD ETC. 117
raisk energi ligga förborgade i våra bränslen. Denna energi frigöres
vid förbränningen, varmed menas den kemiska föreningen mellan de
brännbara ämnena och luftens syre, vid vilken värme och ljus
utvecklas. Ett bränsles värde som brännmaterial beror på mängden av
brännbara beståndsdelar, vilka utgöras av kol och väte samt
föreningar mellan dessa ämnen. För övrigt ingå förnämligast fasta
ämnen, vilka efter förbränningen kvarbliva i form av aska och slagg.
Det bränsle som utgör det bästa och billigaste brännmaterialet för
ångpanneeldning är stenkol, emedan det i förhållande till sin vikt,
volym och pris har det största bränslevärdet. Man brukar räkna
med att 1 kg. bästa ångkol avgiver en värmemängd av 7,500 kgcal.
Vi hava i annat sammanhang nämnt att 1 kgcal. motsvaras av en
arbetsmängd av 427 kgm. Genom att förbränna 1 kg. stenkol skulle
alltså en arbetskvantitet av 7,500 X 427 = 3,2 mill. kgm., d. v. s.
c:a 12 hkt kunna uträttas. Kolförbrukningen i den idealiska
värmekraftmaskinen skulle alltså per hästkraft och timme vara 0,o84 kg.
Vi skola senare visa, att icke ens ett tillnärmelsevis uppnående av
denna siffra i praktiken ligger inom möjligheternas gräns. Huru
genom ångkraftmaskinens utveckling vi emellertid kommit den
närmare och närmare visas i nedanstående sammanställning.
Kolförbrukning i kg. per timme och hästkraft:
Saverys maskin år 1700 80 kg.
Newcomens maskin 1720 20 „
Watts ångmaskin 1800 4 „
Våra dagars mest ekonomiska
ångkraftanläggning 0,35 „
Den ideala maskinen, där all vänneenergien
överföres i mekaniskt arbete 0,oss „
Vi finna härav att i trots av den nuvarande teknikens höga
ståndpunkt högst iy4 av bränslets energimängd kan tillgodogöras, och vi
skola finna att ett fortsatt arbete på ångkraftmaskinens utveckling
ej är i stånd att föra oss stort längre. För att klargöra detta skola
vi studera var dessa 75 % av bränslets värmevärde förloras i en
ångkraftanläggning, och vi taga då som exempel en anläggning av
den högsta tekniska fulländning. Fig. 42 framställer schematiskt en
ånganläggning med Stal turbo-generator, försedd med alla
bränslebesparande anordningar såsom överhettare, economiser m. m.
Ångtrycket är 20 kg./cm.2 och ångtemperaturen 400° C., således hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
