Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Ångkraftmaskinernas verkningsgrad och användningsområden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄNGKRAFTMASKINERNAS VERKNINGSGRAD ETC. 121
uttagas av den i ångturbinen arbetande ångan än i
kolvångmaskinen.
Under det att totalverkningsgraden, d. v. s. förhållandet mellan
det av maskinen uträttade nyttiga arbetet och energimängden i
bränslet, för mest ekonomiska ångturbinanläggning kan uppgå till 25 %,
kan den mest ekonomiska ångmaskinsanläggning av vanlig typ högst
uppgå till 16 %.
För kraftbehov till lands har kolvångmaskinen därför numera
fullständigt spelat ut sin roll, med undantag möjligen för de
speciella konstruktioner, vilka kunna arbeta med hög överhettning.
Såsom sjöångmaskin användes den däremot ännu -i mycket stor
utsträckning, ehuru den även här har en mycket hård konkurrens att
uthärda såväl med ångturbinen som den på senare år alltmera
framträngande dieselmotorn.
Vid de lantanläggningar, där man överhuvudtaget har fördel av
att använda ångkraften, installeras numera uteslutande
ångturbiner. Sådana anläggningar äro företrädesvis de, som ha behov av
både kraft och värme, såsom kemiska fabriker, textilindustrier,
sulfitfabriker och pappersbruk, sockerfabriker, bryggerier etc. etc.
Inom de industrier där endast kraftbehov förefinnes, användes
med större fördel vattenkraften, omtransformerad i elektrisk
energi. Detta dock givetvis under förutsättning att billig sådan finnes
tillgänglig. Som detta ju ej på långt när överallt är förhållandet,
har ångturbinerna ännu ett mycket stort arbetsfält. Dock hotas de
även här av dieselmotorn, vilken betydligt bättre utnyttjar bränslet.
Huru denna konkurrens kommer att i framtiden gestalta sig blir
ytterst en bränsleprisfråga, men givetvis även beroende på den
tekniska fulländningen av de båda kraftmotortyperna.
För ångkraftmaskinens vidkommande är, efter vad man på
ångteknikens nuvarande ståndpunkt kan döma, en mera avsevärd
höjning av verkningsgraden endast möjlig på en väg, nämligen genom
ångtryckets höjning. Vi ha sett att för erhållande av större
värmefall vägen "nedåt" är stängd. Återstår då vägen "uppåt". Denna
är emellertid ganska svårframkomlig.
Den svenske ingeniören Blomquist har emellertid
konstruerat en högtrycksångpanna, den s. k. Atmospannan, för ångtryck
av ända till 100 atmosfärer. Stora förväntningar ställas på
densamma, och de närmaste åren skola troligen visa om utsikter finnas
till deras infriande. Såväl för konstruktionen av
ångpanneanläggningen med tillhörande armatur och ledningar som av själva
ångmotorn synas de tekniska svårigheterna ännu mycket stora. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
