Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Ångkraftmaskinernas verkningsgrad och användningsområden - Förbränningsmotorer - Förbränningsmotorns utveckling från Huyghens krutmaskin till Ottos fyrtaktmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 ANDRA DELEN. VÄRMEMOTORER ETC.
senare har man tänkt sig som ångturbin med ett eller flera ånguttag
vid olika tryck för att med avtappningsångan förvärma
matarvattnet så långt som möjligt. Det torde då ligga inom möjligheternas
gräns att uppnå en verkningsgrad av nära samma storhetsordning
som hos förbränningsmotorerna.
FÖRBRÄNNINGSMOTORER.
Från krutmaskiner till Ottos fyrtaktmotor.
För den moderna tekniken utgör ångan icke längre det enda
medlet till omsättande av värmeenergi i mekaniskt arbete. En helt ny
princip för tillgodogörandet av bränslematerialet har under senare
hälvten av nittonde århundradet frambringat kraftmaskiner, som vi
med ett gemensamt namn kalla förbränningsmotorer. Liksom vid
ångmaskinen försiggår kraftuvecklingen i en cylinder med en rörlig
kolv, men i motsats till denna sker bränslets förbränning inuti
själva cylindern.
Liksom kokkärlet är ångmaskinens urtyp, kan man anse
eldvapnet vara förbränningsmotorns. Ett gevär eller en kanon kan sägas
vara en kraftmaskin, där den kemiska energien i ett bränsle — krut
— omsättes i mekaniskt arbete. I geväret sker förbränningen i
gevärsloppet bakom kulan, vilken av de vid explosionen bildade
gaserna stötas ut. I förbränningsmotorns cylinderlopp sker
förbränningen bakom en kolv, som ävenledes av gastrycket stötes framåt.
Skillnaden är blott den, att gevärskulan låter man fritt fara ut ur
loppet, under det att kolvens rörelse hejdas och överföres till den
roterande rörelsen hos en axel. Skillnaden är också den, att man i
förbränningsmotorn använder en explosiv gasblandning i stället för
krutet i skjutvapnet.
Vid de första försöken att åstadkomma en explosionsmaskin, som
skulle utföra nyttigt arbete, användes emellertid krut. Från år 1675
förskriver sig en bok, författad av en fransk präst Hautefeuille, som
förklarar, hur han tänkt sig en vattenpump, driven med tillhjälp av
krut. Samma plan sysselsatte den holländske fysikern Huyghens,
vilken gjorde upp förslag till en krutpump för bevattning av
Versailles under Ludvig XIV :s tid. Vi veta från ångmaskinens
utvecklingshistoria, sid. 66, att den store fysikern P a p i n även sysslade med
åstadkommandet av en krutmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
