Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Förbränningsmotorer - Förbränningsmotorns utveckling från Huyghens krutmaskin till Ottos fyrtaktmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
ANDRA DELEN. VÄRMEMOTORER ETC.
medelst kugghjul och spärrhakar på axeln — att kuggstångens
rörelse endast under nedåtgående överfördes till och vred ikring axeln.
Härigenom hade man på ett fyndigt sätt förekommit, att den
kraftiga stötverkan, som åtföljde explosionen, fortplantade sig till
maskinaxeln.
En mängd svagheter vidlådde emellertid denna maskin, varför
det icke blev denna, utan en av fransmannen Lenoir år 1860
konstruerad gasmaskin, som först fick någon praktisk användning, se
fig. 43. Förebilden till denna
maskin var tydligtvis den
dubbelverkande ångmaskinen, ty
medelst en slid infördes lysgas
ömsevis på en kolvs båda sidor.
Då kolven rörde sig framåt,
insög denna en blandning av luft
och lysgas. Då kolven hade gått
halva sitt slag stängdes
gastillförseln av sliden, och en elektrisk
gnista antände gasen, som
genom att explodera drev kolven
framåt. Cylinder och slid voro
vattenkylda.
Enligt en tidningsnotis av år 1865 skall det redan då hava
funnits c:a 300 Lenoirska gasmaskiner från 1/2 upp till 3 hkr. i bruk i
Frankrike. Snart uppstod även i andra länder en stark efterfrågan
på denna nya kraftmaskintyp, vilken besatt egenskaper, som måste
tillförsäkra den en gynnsam ställning i konkurrensen med
ångmaskinerna. För mindre industrier och i hantverket, där kraftbehovet
oftast är mycket varierande hade man erhållit en kraftmaskin, som
kunde sättas i gång utan någon föregående långsam och dyrbar
uppeldning av en ångpanna, vilken kostbara anläggning även helt
inbesparades. Blott genom att ansluta maskinen till lysgasledningen
hade man sin kraftanläggning klar. Lenoirs maskin syntes sålunda
som skapad för den mindre industrien, men synnerligen välskapad
var den nu inte. Dels var gasförbrukningen mycket stor, dels
inträffade ofta driftstörningar.
En köpman i Köln, Nikolaus August Otto, som
försökte införa Lenoirs maskin i Tyskland fick mycket dåliga
erfarenbeter av maskinen, men han insåg gasmaskinens stora företräden
-och försökte förbättra den. Han förenade sig men en ingeniör
Eugen Langen och de lyckades snart konstruera en gasmaskin,
Fig. 43. Lenoirs gasmaskin 1860.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
