Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektriciteten och dess första upptäckande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 TREDJE DELEN. KRAFTMASKINER O. KRAFTÖVERFÖRING
tog då, att grodlåret drogs samman som av kramp. Galvani blev
intresserad härav och gjorde en del experiment med grodlåret och fann
därvid, att ryckningar i detsamma uppstodo även utan elektriska
urladdningar. Om man blott satte nerven och muskeln i metallisk
förbindelse med varandra uppstodo ryckningar, och de blevo särskilt
starka, om förbindelsen åstadkoms av två olika metaller.
Galvanis experiment följdes med intresse av samtidens
vetenskapsmän, och fysikern Alexandre» Volta i Pavia kom till den
slutsatsen, att grodlåret fungerade som ett slags elektroskop, d. v. s. ett in-
Fig. 3. Warners elektricitetsmaskin.
strument för påvisande av elektriska krafter. Den elektriska
kraften kunde åstadkommas även utan tillhjälp av grodlår, blott genom
beröring av olika metaller. Voltas experiment resulterade i, att han
år 1800 framställde den berömda Volta-pelaren, vilken i sin vidare
utveckling fått den allra största betydelse för elektroteknikens
utveckling. Volta-pelaren bestod av ett antal zink- och kopparplåtar
staplade på varandra och skilda åt av fuktiga pappskivor. Den
bildade sålunda ett batteri av seriekopplade element, och om man
berörde dess båda ändpunkter eller poler erhöll man elektriska stötar.
Dessa voro visserligen icke så kraftiga som de stötar, man fick från
elektricitetsmaskiner, men i gengäld kunde man taga så många flera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
