Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektromagnetism och induktion - Den elektriska strömkretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ELEKTRISKA STRÖMKRETSEN
181
Den till följd av självinduktionen uppträdande elektromotoriska
kraften har alltid en sådan riktning, att den söker motverka
strömändringarna. Slutes strömkretsen, så bildas sålunda en
självinduk-tionsström i motsatt riktning, vilken försvagar huvudströmmen, så
att denna icke ögonblickligen får sitt fulla värde. Vid brytning av
strömkretsen får däremot självinduktionsströmmen samma riktning
som huvudströmmen förut haft, varigenom denna icke ögonblickligen
försvinner utan kvarhålles ett kort tidsmoment.
Den elektriska strömkretsen.
Den elektriska strömmen har till sin natur stor likhet med
vattenströmmen i en vattenledning. Om man förbinder två vattencisterner
genom ett rör med varandra, så rinner vattnet från den högre
belägna cisternen till den lägre. Strömningen fortgår endast så länge,
som det finnes en höjd- eller tryckskillnad mellan rörets ändpunkter,
och denna tryckskillnad måste sålunda betraktas såsom upphovet
eller orsaken till strömningen.
Skall strömningen bliva
bestående måste sålunda tryckskillnaden
hållas vid makt. Detta kan
exempelvis åstadkommas på så sätt,
att de båda cisternerna
förbindas med ett andra rör, genom
vilket en pump återför till den
övre cisternen det därifrån
rinnande vattnet. Man får sålunda
en sluten strömkrets, i vilken
vattnet går i ett ständigt
kretslopp.
På samma sätt som vattnet i vattenröret, kommer den elektriska
strömmen i en metalltråd till stånd, om mellan trådens ändpunkter en
elektrisk tryckskillnad eller spänningsskillnad råder. Elektriciteten
strömmar då från den punkt, där den högre spänningen råder, till
punkter med lägre spänning. Ju större spänningsskillnaden är, desto
större blir strömstyrkan, om motståndet för strömmens framförande
är detsamma. Liksom vattenrörets inre sektionsarea och längd äro
måttgivande för rörledningens motstånd och tryckfallet i röret, utgör
Fig. 10. Kretsloppet hos en vätska,
åskådliggörande den elektriska
strömkretsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
