Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Den elektriska strömkretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 TREDJE DELEN. KRAFTMASKINER O. KRAFTÖVERFÖRING
metalltrådens sektionsarea och längd mått på det elektriska
motståndet hos tråden och spänningsfallet i denna.
Enheten för strömstyrkan kallas ampere och kan definieras
sålunda, att en ström med 1 ampères styrka, som ledes genom en lösning
av silversalt, förmår på 1 sekund utfälla l,iis milligram silver.
Motståndet mätes i ohm och 1 ohm är det motstånd, som en
kvicksilverpelare med 1 kvadratmillimeters sektionsarea och 1,063 m. längd har
vid en temperatur av 0° C. Spänningen angives i voit och med
användande av de ovan definierade storheterna kunna vi säga, att 1 voit är
den spänning, som erfordras, för att en ström av 1 ampères styrka
skall framflyta genom en ledning med 1 ohms motstånd.
Relationen mellan strömstyrka, spänning och motstånd i en
ledningskrets påvisades av den tyske fysikern Ohm och uttryckes enligt
"Ohms lag" sålunda: strömstyrkan är lika med spänningen mellan
ledningens ändpunkter dividerad med ledningens motstånd. Med
användande av de internationellt antagna beteckningarna för
strömstyrka I, spänning E och motstånd R kan man sålunda skriva:
E
I = — eller med begagnande av benämningen å måttenheterna
R
1 voit
1 ampère =-
1 ohm
Ohms lag gäller icke blott för en sluten strömkrets utan jämväl
för varje del av densamma. Man har därvid att räkna med
spänningsskillnaden mellan ledningsdelens ändpunkter och motståndet i
ledningstråden på samma sträcka.
Motståndet i en ledning är direkt proportionellt mot ledningens
längd och omvänt proportionellt mot sektionsarean. För olika
material varierar motståndet, och med specifika motståndet för ett ämne,
menar man motståndet mätt i ohm, som en tråd av 1 meters längd
och 1 kvadratmillimeters sektionsarea har vid en temperatur av 20°
C. För koppar, som är det vanligaste ledningsmaterialet, är
specifika motståndet 0,oi75 ohm. Vid högre temperatur blir i allmänhet
motståndet något högre; undantag härifrån finnas dock t. ex. för kol,
där motståndet blir lägre vid höjd temperatur. Inverterade värdet av
specifika motståndet kallas specifika ledningsförmågan.
Om en strömkrets delar sig i flera parallellkopplade grenar,
fördelar sig strömstyrkan i varje gren allt efter ledningsförmågan.
Totala motståndet i en dylik strömkrets kunna vi kalla R, och om
exempelvis tre parallellkopplade grenar förekomma med motstånden resp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
