Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Den elektriska strömkretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ELEKTRISKA STRÖMKRETSEN
185
ningen upprätthålles ett ögonblick, sedan spänningen passerat noll
och ändrat sin riktning. Likaså uppnår strömstyrkan sitt
maximivärde ett kort tidsmoment senare än spänningen. Självinduktionen
åstadkommer alltså, att strömstyrkan får en viss eftersläpning i
förhållande till spänningen. Denna eftersläpning kallas för
fasförskjutning. Ju större självinduktionen är, desto större blir
fasförskjutningen, och den kan uppgå ända till en fjärdedels period. Man
brukar uttrycka fasförskjutningen i vinkelmått — den betecknas med
grekiska bokstaven cp —, enär ström och spänningsförloppet vid
växelström grafiskt kan framställas som en funktion av
cirkelrörelse, där ett. varv eller 360° motsvarar en period. Är sålunda
fasförskjutningen en tiondels period, så blir fasförskjutningsvinkeln cp —
36°. I en induktionsfri, blott med s. k. "ohmskt motstånd" belastad,
strömkrets är fasförskjutningen 0°. Utgöres belastningen däremot
av enbart "induktiv" belastning blir fasförskjutningen 90°.
Självinduktionen har sålunda till följd, att strömmen blir försenad
gent emot spänningen. Under vissa omständigheter kan det
emellertid inträffa, att strömmen så att säga ilar före spänningen. Detta
inträffar om en kondensator är inkopplad i strömkretsen. En dylik
kan bestå av en skiva av glas eller annat isolationsmaterial, som på
båda sidor är belagd med metall. Förbindas en kondensators båda
beläggningar med en likströmskällas poler, så är strömkretsen avbruten
i kondensatorn, och beläggningarna uppladdas med en viss
elektricitetsmängd allt efter kondensatorns kapacitet. Växelström flyter
däremot igenom kondensatorn, i det dess beläggningar allt efter
strömstyrkans växlingar uppladdas resp. urladdas. Därvid blir strömmen
framskjuten före spänningen, och man säger att fasförskjutningen är
negativ. Om strömkretsen endast har kapacitiv belastning, blir den
negativa fasförskjutningen 90°. De elektriska ledningsnäten verka
i viss mån såsom kondensatorer. Ledningarna kunna betraktas som
kondensatorns beläggningar och luften utgör den isolerande
skiljeväggen. I allmänhet finnes i varje elektrisk strömkrets såväl
induktionsfritt eller s. k. ohmskt som induktivt motstånd och kapacitet.
Strömkretsens fasförskjutning blir resultaten av de
fasförskjutningar, som resp. belastningar söka åstadkomma.
Med en elektrisk strömkrets effekt menar man det arbete, den på
tidsenheten kan uträtta. Effekt X tid är alltså lika med arbete eller
energi. Effekten mätes i watt och erhålles vid likström såsom
produkt av spänning och strömstyrka. Sålunda är 1 watt = 1 voit X 1
ampère. Vid växelström måste man även taga hänsyn till
fasför-skjutningen. För att erhålla det arbete en växelström kan uträtta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
