Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektriska maskiner - Likströmsgeneratorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIKSTRÖMSGENERATORER
201
styrka. Borstarna fasthållas med fjädrande tryck mot kollektorn av
"borstbryggan".
Magnetstommen. För alstrande av magnetfältet kunna
permanenta stålmagneter användas, såsom vi sett vara fallet vid de första
maskinerna. De kunna dock endast användas, när det är fråga om
alstrande av små effekter, exempelvis för tändningen vid gasmaskiner.
För strömalstring i elektriska starkströmsanläggningar användas
numera uteslutande elektromagneter. Magnetstommen kan utgöras av
gjutjärn, men man föredrager i allmänhet stålgjutgods, som har
bättre ledningsförmåga för magnetfältet och därigenom möjliggör
användande av klenare dimensioner.
Den vid äldre maskintyper använda hästskoformen användes icke
mera för moderna maskiner. Magnetstommen bygges numera
vanligen ringformig med rektangulär tvärsektion och elektromagneterna
Fig. 26. Kraftlinjefälten vid en likströmsmaskin, till vänster
magnetfältet, i mitten ankarfältet och till höger det resulterande fältet.
anbringade på insidan mot ankaret. Magnetkärnorna förses i den
mot ankaret riktade delen med s. k. "polskor", genom vilka större
delen av ankarets omkrets inneslutes. Polerna (magnetkärnorna) eller
också endast polskorna utföras i likhet med ankaret av från varandra
isolerade järnplåtar för nedsättande av virvelströmmarnas verkan.
Kraftlinjerna i en generator gå från en nordpol över till ankaret,
därifrån till en sydpol och åter till den nordpol varifrån de utgått.
Från sydpolen till nordpolen gå kraftlinjerna i magnetstommen. Det
är sålunda endast i det s. k. "luftgapet" mellan polskorna och
ankaret, som kraftlinjerna gå i luft. Som vi förut sett, erbjuder luften
avsevärt större motstånd för magnetfältet, än vad järn gör, och man
strävar därför efter att göra luftgapet så litet som möjligt. Det
uppgår därföre i regel endast till någon millimeters bredd.
Om en generator går i tomgång, varmed man menar, att ingen
ström flyter i ankarlindningen, befinner sig neutralzonen mitt emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
