- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 4. Kraftmaskiner och kraftöverföring /
202

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektriska maskiner - Likströmsgeneratorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202 TREDJE DELEN.. KRAFTMASKINER O. KRAFTÖVERFÖRING

lan polerna. När generatorn blir belastad, genom att ankarets
lindning slutes genom en yttre strömkrets, blir ankarlindningen
strömförande. Detta har till följd, att även ankarlindningen åstadkommer ett
magnetiskt fält, som sammansätter sig med huvudfältet. Härigenom
blir neutralzonen förskjuten i ankarets rotationsriktning. För att
erhålla gnistfri strömupptagning skola borstarna inställas i
neutralzonen med ytterligare någon förskjutning i rotationsriktningen. Det
är av stor vikt att borstinställningen är riktig, enär eljest kraftig
gnistbildning mellan kollektorns lameller och borstarna uppstår,
vilken snart nog förstör kollektorn. Teoretiskt sett måste man ändra
bcrstläget, så snart maskinens belastning ändras. Detta låter sig
givetvis icke göra, utan man inställer borstarna för en viss
medelbelastning hos maskinen och tillåter en mindre gnistbildning såväl vid
tomgång som vid full belastning. Med avseende på gnistbildningen
äro kolborstar vida att föredraga framför kopparborstar. Maskiner,
som arbeta under särskilt ogynnsamma förhållanden med stora
belastningsvariationer, utrustar man med särskilda hjälpspolar, s. k.
"vändpoler", vilka motverka ankarfältet och åstadkomma gnistfri gång
utan borstförskjutning.

Shunt-, serie- och kompoundgeneratorer. Den för generatorn
erforderliga magnetiseringsströmmen kan tagas från en separat
strömkälla — ett ackumulatorbatteri eller en annan generator. I regel
alstrar emellertid generatorn själv sin magnetiseringsström, och allt
efter magnetströmmens koppling relativt ankarströmmen skiljer man
på tre maskintyper nämligen shuntmaskiner, seriemaskiner och
kompoundmaskiner. De tre maskintyperna leverera ström av skilda
karaktäristiska egenskaper, och man använder än den ena, än den
andra, allt efter driftsförhållandena.

Vid shuntmaskinen är magnetlindningen parallellkopplad med den
yttre strömkretsen. En ringa del av ankarets ström tillföres sålunda
elektromagneterna, och spänningen mellan magnetlindningen
ändpunkter är lika med generatorns polspänning, d. v. s. den spänning,
med vilken generatorn levererar ström till den yttre ledningskretsen.
Magnetlindningen utgöres av fin tråd i ett stort antal varv.
Shunt-generatorn arbetar med i det närmaste konstant spänning oberoende
av belastningens variationer och har därföre fått stor användning
särskilt i kraftstationer, där ofta flera generatorer samarbeta på
exempelvis ett belysningsnät. Generatorerna äro därvid parallellkopplade,
och det är nödvändigt, att de alla generera ström med samma
spänning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/4/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free