- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 4. Kraftmaskiner och kraftöverföring /
219

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektriska maskiner - Växelströmsmotorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄXELSTRÖMSGENERATORER

219

ning tillföres statorlindningen (primärlindningen) uppstår ju det
roterande fältet, och rotorlindningens (sekundärlindningen) ledare
skära fältets kraftlinjer. Härigenom uppstår elektromotorisk kraft i
rotorlindningen, och eftersom denna utgöres av slutna strömkretsar
uppstår ström. Fältet från denna ström sammansätter sig med det
roterande fältet och bildar ett vridande moment på motoraxeln, och
rotorn börjar rotera. Hastigheten ökas allt mera, tills synkronism i
det närmaste uppnåtts med fältets rotation. Vid tomgång har
sålunda induktionsmotorn praktiskt taget samma varvtal som
synkrongeneratorn vid
motsvarande
frekvens och poltal.
När motorn
belastas, sjunker
emellertid
varvtalet några
procent, och man
kallar detta för
motorns
"eftersläpning". Härvid uppstår
större hastighetsskillnad mellan
fältet och rotorn

och detta resulterar i, att rotorns ledningar skära ett större antal
kraftlinjer på tidsenheten. Detta medför ökad elektromotorisk kraft
cch därmed ökad strömstyrka i sekundärlindningen, vilket i sin tur
betingar ökad strömtillförsel till primärlindningen.
Strömförbrukningen hos induktionsmotorn inställer sig sålunda automatiskt efter
belastningen, vilket för övrigt är förhållandet vid alla elektriska
motorer.

Till följd av lindningarnas induktivitet uppträder mellan den
motorn tillförda spänningen och strömmen en fasförskjutning.
Effektfaktorn för induktionsmotorer ligger vid fullast i regel omkring 0,8
à 0,9 men sjunker avsevärt vid högre belastning, och vid tomgång
uppgår den endast till c:a 0,2.

Då eftersläpningen vid fullast endast utgör några få procent, så
är induktionsmotorns varvtal praktiskt taget att betrakta såsom
konstant, och variationerna äro icke större än vid likströmsshuntmotorn.
Medan de synkrona varvtalen för exempelvis 2-, 4- och 6-poliga ma-

Fig. 43. 3-fas kuggväxelmotor för 150 hästkrafter, 70
varv pr minut. Kåpan över kuggväxeln är avlyftad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/4/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free