Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektrisk kraftöverföring - Elektriska kraftstationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKA KRAFTSTATIONER
245
ningarna huvudsakligen leverans av elektrisk energi för
belysningsändamål, och den härvid synnerligen varierande dygnsbelastningen
ställde stora anspråk på effekten, varemot energimängden höll sig
inom tämligen begränsat omfång. Under sådana förhållanden
ställer sig ångkraftstationen i allmänhet gynnsammast, i det
anläggningskostnaden blir billigare, och kolkostnaden, som är beroende på
alstrad energimängd, håller sig inom rimliga gränser. När sedan den
elektriska motorindustrien
kommit till större utveckling, och
elektriska motorer införts litet
varstans i fabriker och hos
enskilda abonnenter, uppstod
större krav på energileveransen, och
kostnaden för energialstringen
blev utslagsgivande. Därmed
vunno
vattenkraftanläggningarna ett stort försprång framför
ångkraften, då ju
energialstringen erhålles så att säga gratis vid
vattenfallet. Den högre
anläggningskostnaden uppväges
sålunda av lägre driftskostnad, och i
vattenfallsrika länder
föredrager man numera i allmänhet
vattenkraft framför ångkraft,
vilket ju även är av nationell
betydelse, varpå vi i Sverige fingo
en dyrköpt erfarenhet under
världskriget, med dess höga
priser på de importerade kolen.
Man må även betänka, att det ständigt stigande kraftbehovet
ställer stora fordringar på tillgången av kraftkällor och en vacker dag
måste jordens stenkolsförråd vara uttömt. Visserligen finnas ännu
väldiga kolförråd, enligt vissa uppgifter tillräckliga för en tid
framåt av 6,000 år, men dessa ligga på stora djup ända till c:a 1,800
meter under jordytan, där temperaturen är mycket hög — c:a 54°
högre än vid jordytan, och på många ställen förekommer kolet i så
tunna lager, att de alls icke äro brytvärda. Dessutom kan man
endast bryta en del av kolen, en del måste lämnas kvar för att hindra
ras i gruvorna, en del spilles bort såsom fin stybb, och en icke ringa
del åtgår vid schaktet för kolens uppforslande, drivning av borrma-
Fig. 66. Interiör från ett ställverk
med linjefrånskiljare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
