Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Utförda anläggningar - Vemork kraftverk - Vattenkraftsanläggningar i det övriga Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 TREDJE DELEN.. KRAFTMASKINER O. KRAFTÖVERFÖRING
tjänstgör som tilloppsledning för det nedanför liggande Saaheim
kraftverk.
Bredvid maskinsalen ligger ställverket med instrumentering, och
härifrån föres energien till Rjukan salpeterfabrik. Kraftlinjen är
c:a 5 kilometer lång och består av 11 ledningar, var och en med 6
trådar. Närmast kraftverket bestå ledningarna av 150
kvadratmillimeters kopparlinor och fortsätta sedan med aluminiumledningar av
dubbelt så stort tvärsnitt.
Vemorkanläggningen togs i drift år 1911 och var då världens
största vattenkraftanläggning. Om den också inte nu längre kan
göra anspråk att kallas den största, så är den dock allt fortfarande en
av de mäktigaste anläggningr, som ingeniörskonsten har att uppvisa.
Vattenkraftanläggningar i Amerika.
Utanför Skandinavien förekommer utbyggnadsvärdig vattenkraft
företrädesvis i Alperna, Pyreneerna och i Balkanhalvöns bergskedjor.
Det är först och främst i Schweiz, som vattenkraften kommit till
utnyttjande. Detta land saknar egna koltillgångar och ävenså
hamnar, vårföre transportkostnaderna för kolen bliva höga. Folktätheten
och den stora turisttillströmningen fordra och giva även ekonomisk
grundlag för kostsamma belysnings- och bergbaneanläggningar, och
det är då helt naturligt, att den rikliga tillgången på vattenkraft
tagits i anspråk. Dessa omständigheter hava gjort Schweiz till ett
föregångsland med avseende på vattenkraftens utnyttjande, och redan
år 1891 utfördes en elektrisk kraftöverföring vid Schaffhausen. År
1895 byggdes vid Rhen i närheten av staden Basel ett större
vattenkraftelektricitetsverk. Båda dessa kraftverk äro inrättade för en
relativt stor vattenföring och låg fallhöjd. De schweiziska
vattenkraftanläggningarna utmärka sig eljest för stora fallhöjder med ringa
vattenföring. Sålunda finnas c :a 140 anläggningar med över 100
meters fallhöjd, 13 med över 500 meter och 2 med över 1,000 meter.
Av de sistnämnda har Fully kraftverk icke mindre än 1,650 meters
fallhöjd.
De schweiziska vattendragen hava i hög grad varierande
vattenföring, och man är på sina håll nödsakad att under lågvattenstid
tillgripa ångkraft som supplement till vattenkraften. I sina sjöar har
dock landet gott om naturliga utjämningsbassänger, vilka med sina
branta stränder väl lämpa sig för uppdämning och reglering. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
