- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 5. Vapen och instrument /
11

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Våra förfäders stridsvapen - Krutet gör sin entré

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRUTET GÖR SIN ENTRÉ

11

På liknande sätt som med armborstet satte man på
kastapparaterna den slungande armen i spännläge genom att förse
slungmaski-nen med en apparat för anspänningen. Sådana kastmaskiner
kallades blidor.

Krutet gör sin entré

Vi ha i den kemiska avdelningen av detta verk behandlat krutets
uppfinning ur kemisk synpunkt, och här skola vi se hur det gjorde
sitt inträde i det praktiska livet, enkannerligen i krigshistorien. Det
skedde i den annars ganska ogrumlade nävrättens tid i Tyskland
under första delen av fjortonhundratalet. Från sina starkt befästade

Fig. 6. Den äldsta kända bilden av ett eldvapen (1327).

borgar gjorde adeln trots — eller med — landsherrarnas vilja
ständiga plundringståg eller slogs inbördes, och vanligen gick det ut över
borgarna och bönderna, då plundrarna drogo fram. Städernas och
landsbygdens befolkning bildade på många håll förbund för att
kunna freda sig mot borgherrarnas plundringar. Det blev hårt mot
hårt. Man slogs ideligen så att man fick inte tid till annat än att
föra krig, och naturligtvis blev landet utarmat på det sättet.

I Tyskland var det särskilt Mark-Brandenburg, som hemsöktes
svårast av detta rövarliv. Det var ett rovriddar- och formligen ett
.skräckvälde borgherrarna här förde. Särskilt utmärkte sig Hans von
Quitzow och brodern Dietrich. Inte ens kejsaren fruktade de. De
vägrade att avlägga ed till borggreven av Nurnberg, Friedrich av
IIo-henzollern, till vilken kejsaren lämnat Brandenburg såsom en
förläning. Friedrich blev hånad av dem. Kejsaren förklarade dem då i
riksakt. Inte heller detta grep dem djupare. De fortsatte sitt
skräckvälde. Då drog Friedrich i fält mot dem, först mot Dietrich von

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/5/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free