Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - De första kanonerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 FÖRSTA DELEN. FRÅN STENYXAN TILL MODERNA KRIGSV APENT
ner, vilka orkade med ända till det fyrdubbla av "Lata Gretas"
prestation.
En kanonkonstruktion, som sultanen Muhammed II lät gjuta i
staden Gent i Nederländerna, kunde slunga fram stenkulor på upp till
550 kilograms vikt — apparaten kallades Galna Greta — och
behövde för varje skott en laddning på 70 kilogram krut. Att det var
förenat med stora svårigheter att transportera sådana pjäser säger sig
självt.
Hur det var ställt med dåtida artilleri av grövre kaliber förstår
man av berättelsen om
sultanen Muhammeds stora
kanon, som behövde vara
under väg i två månader,
då den skulle transporteras
mellan Adrianopel och
Konstantinopel. Avståndet
är aderton svenska mil.
Det tog också två timmar
för att ladda denna kanon,
varför man inte hann med
mera än sex—sju skott om
dagen. Och en annan och
vida större svårighet var,
att kanonerna dödade så
mycket folk. Det låter
kanske underligt att beteckna det såsom en olägenhet, då det ju är
kanonens uppgift. Men det skall då tilläggas, att det var av det egna
betjäningsmanskapet den fordrade så stora offer. Det var ett
förhållande, som var gemensamt för alla dåtida storkanoner. De brusto
och dödade en massa människor vid skottets avlossande.
Kanonens stora möjligheter insågs snart av de tyska riksstäderna,
som hade att kämpa mot de ständiga småkrigen och mot
rövarskaror-na. Det uppkom i Tyskland en kanongjutningsindustri, eller kanske
man skall kalla det hantverk. I varje fall voro dessa kanongjutare
så många att de bildade egna skrån. Den framsynta
hansestaden Lybeck utrustade först av alla tyska städer sina skepp med
kanoner.
Kanonens utveckling gick sedan mycket långsamt. Men kanonen
användes flitigt i krig. Karl den djärve av Burgund och Charles VIII
av Frankrike intresserade sig mycket för kanonerna och hade
betydande artilleristyrkor. Kejsar Maximilian hade på sin tid det bästa
Fig. 14. Eldställningen hos en mörsare med
pneumatisk rekyleringsapparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
