- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 5. Vapen och instrument /
40

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Landbefästningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40 FÖRSTA DELEN. FRÅN STENYXAN TILL MODERNA KRIGSV APENT

samhällen, stadsbildningar, vilka omgåvos av vallar eller murar, ofta
bådadera, och — om terrängen lämpade sig härför — även av
vallgravar. Bryggan över vallgraven var ofta till att vinda upp så att
den bildade en lucka för portöppningen. När ofredsmän voro i
antågande drogs vindbryggan upp eller brokonstruktionen förstördes.

Om terrängen erbjöd
möjligheter därtill anlade man
befästningen så att man
hade naturligt skydd på så
många sidor som möjligt.

Fästningar i nutida
mening kunde först anläggas
sedan man kommit ett gott
stycke fram i historien, och
krigsvetenskapen
tillgodogjort sig en hel del av
sjuttonde och adertonde
århundradets uppfinningar.
Långt fram i tiden byggde
man fästningar av jord
eller trä. Mera utvecklade
artilleristiska anspänningar
gjorde det nödvändigt för
fästningsbyggarna att se
sig om efter ett kraftigare
material, och man började
då bygga fästningar av
sten. Det var först på
1850-talet man började använda betong för fästningsbyggande, och
det skedde vid utförandet av ett av Köpenhamns fort.

Från att först endast ha använt betongen för byggandet av
un-dervattensdelarna i en fästning övergick man vid byggandet av
fästningarna i Liège och Namur (delvis raserade under världskriget) till
att bygga hela fästningen av betong. Men även detta
byggnadsmaterial var för svagt för att kunna motstå de allt mera fulländade
granaterna. Man tillgrep då pansaret, vilket även förekom i
kombination med betong. På sådana strategiskt betydelsefulla punkter, där
en fästning kan sprängas in i klippan, göres naturligtvis detta, då
det gör fästningen svårare att upptäcka. Ett stort antal svenska
fästningar ha utförts på detta sistnämnda sätt.

Fig. 35. Franskt pansartorn av äldre
konstruktion, system Meugin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/5/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free