Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Landbefästningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 FÖRSTA DELEN. FRÅN STENYXAN TILL MODERNA KRIGSV APENT
stalter, krigsförråden eller mera avlägset liggande landsdelar. Vid1
pass och flodövergångar få fästningar även beståndande värde. 1
dessa fall byggas de mindre och kallas vanligen spärrfästningar,
såsom ovan nämndes, men de benämnas numera ofta brohuvuden.
Inloppsspärrningen är viktigaste uppgiften för Älvsborgs
fästning, Vaxholms fästning och Oscar Fredriksborgs fästning.
Karlskrona fästning har till sin förnämsta uppgift att skydda denna vår ör-
Fig. 37. Pansaret har fått giva vika för en projektil ur en
13-tums kanon.
logshamn och dess redd. Bodens fästning är huvudsakligen en
spärrfästning, ett brohuvud, men denna fästning kan även begagnas såsom
en operationsfästning. Karlsborgs fästning får betraktas såsom
huvudsakligen en förrådsfästning.
Innan man använde pansaret vid fästningsbyggandet uppställde
man fästningsartilleriet i försänkningar på fästningsvallarna. Det
användes då ett betydande antal artilleripjäser i en fästning under
det att man numera inskränkt pjäsernas antal och mera lagt vikten
vid deras effekt och skydd. I en modern fästning placeras artilleriet
vanligen i pansartornen. Dessa äro så konstruerade, att man har
hela pjäsen och dess hjälpmekanism samt även kanonservisen försänkt
under laddningen och endast lyfter pjäsen vid inriktande och skott-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
