- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 5. Vapen och instrument /
52

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Framställning av kanoner och pansarplåtar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52 FÖRSTA DELEN. FRÅN STENYXAN TILL MODERNA KRIGSV APENT

Jämte detta är det förnämligast nickelkrom stålet, som numera
kommer till användning vid kanontillverkningen. I de svenska
kanongjuterierna använder man tätt osmitt martinstål med tillsats av nickel
eller smitt nickelkromstål.

Genom att Sverige har god tillgång på förträffligt råmaterial
gjöt man här tidigt gjutjärnskanoner i sådan utsträckning, att man
kunde exportera av dessa "stycken", som de vanligen kallades.
"Styckena" gjötos till en början i ett stycke och bevirades med smi-

desjärn eller stålband, men man måste med ökade fordringar
övergå till att göra kanonerna helt av stål. Från den enkla kanonen
övergick man till att sammansätta kanonröret av ett kärnrör med
mantlar omkring. Degelgjutstålet tillsattes nickel eller krom.

Sedan kanonen gjutits i den önskade formen avstickas
överflödiga göt, och kanonen underkastas grovsvarvning. Ämnet förses
därvid även med lagergångar för dess styrande under borrningen,
som följer efter grovsvarvningen. Först grovborras loppet genom
att kanonämnet kringvrides och borret matas fram. Borrningen
företages stundom från båda ändarna. Stålgjutgodset skall därefter
undergå glödgning, varvid stålet härdas i en uppvärmning till
omkring 800° C. och därefter nedsänkes i ett oljebad.
Efterbehand-lingen består i att kanonämnet åter uppvärmes men denna gång inte
så högt, avkyles, uppvärmes till en ännu lägre värmegrad och
avkyles på nytt och så vidare, tills man uppnått en säker fördelning
av de genom härdningen uppkomna spänningarna i godset.

Fig. 50. Kanonverkstaden i Krupps gjutstålsfabrik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/5/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free