Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Framställning av kanoner och pansarplåtar - Hugg- och stickvapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 FÖRSTA DELEN. FRÅN STENYXAN TILL MODERNA KRIGSV APENT
nom att kanonens lopp gjordes mycket långt, omkring femtio gånger
kalibern, varför de inte voro långlivade. De kunde endast prestera
ett ytterst litet antal skott. Den höga förbränningstemperaturen vid
så stora laddningar, som dessa kanoner fordrade, medförde att
kanonrören snabbt förbrändes. Efter omkring hundra skott var en
sådan kanon oduglig. Det är bland annat denna omständighet som gör
att man håller kalibern inom vissa gränser.
Hugg? och stickvapen.
Fotfolket i forna dagars arméer hade piken bland sin beväpning,
lansen brukades vanligen av rytteriet. Andra slag av "blanka vapen"
voro svärdet, sabeln,
värjan, dolken,
huggvärjan, pallaschen och
bajonettgeväret. De
föras alla med en hand
utom bajonettgeväret
och piken.
Bajonetten består av
klingan, som är tre-
eller fyrkantigt
stukat-formad, armen, vilken
sitter vinkelrät mot
klingan, och hylsan,
med vilken bajonetten
fastsättes kring
gevärsmynningen. Bajo-jonettklingan är
vanligen rak och brukas
såsom stickvapen, men
en särskild form,
sa-belbajonetten, kan användas både som hugg- och stickvapen.
De första bajonetterna — uppfinningen härstammar från 1640 (om
uppkomsten av namnet har tidigare nämnts) — fästes vid geväret
genom att man satte bajonetten in i mynningen, då man skulle
övergå till närstrid. Emellertid kunde man ju då inte använda vapnet
såsom handeldvapen, varför man snart uppfann en anordning, med
vilken man kunde påsätta bajonetten runt mynningens yttersida.
Bajonettanfallen voro av mycket stor betydelse i fc-na tiders krig. Nu-
Fig. 55. Några närvapen. Stridsyxa, slagsvärd
och hillebarder. (Efter "Opf. Bog".)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
