Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Krigsmedel till sjöss - Seglande krigsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEGLANDE KRIGSFARTYG
93
med fördel kunde driva affär på Levanten. Men de voro inte klenare
utrustade än att skepp av denna typ under ledning av sjöhjältarna
Drake och Howard år 1588 kunde slå den "oövervinneliga" spanska
armadan, vilket förde med sig att Spaniens roll såsom stormakt en
gång för alla måste nedläggas. Den avgörande huvuddrabbningen
stod vid Gravelines. Endast rester av flottan återkommo till Spanien.
Sjökrigshistoriskt sett kunde därmed även galärtaktiken med
äntring-en såsom största styrkan — vilken tillämpades av spanjorerna —
anses ha stigit i graven.
De gamla kilformationerna i galärtaktiken måste naturligtvis
övergivas sedan skeppen fått artilleri och detta huvudsakligen kunde
nyttjas, då man vände bredsidan mot fienden. Man kunde giva en "bred-
Fig. 87. Längdsnitt av ett krigsfartyg, som förde 96 kanoner. Från
början av adertonde århundradet. (Efter ett kopparstick i "Institut
für Meereskunde" i Berlin.)
sida". Därför blev taktiken vanligen den, att eskaderns skepp med
amiralsskeppet såsom kärna ett och ett seglade upp och gav fienden en
bredsida, varefter det åter intog sin plats i formationen för att ladda
och lämna annat fartyg tillfälle att gå upp och leverera sin bredsida.
Stundom seglade man så att man vid första passerandet av fienden
avgav sin ena bredsida och vid returnerandet till formationskärnan
lät andra bredsidan gå.
Den lyckliga utgången av sjöstriden mot spanjorerna gjorde att
de engelska sjökrigsledarna förelades andra större uppgifter, och
genom sina skepps stora manöverduglighet och de vunna taktiska
erfarenheterna kunde engelsmännen våga sig på mycket betydande
sjökrigsexpeditioner. Åren 1652 och 1674 utkämpades omfattande
sjöstrider med holländarna. Mindre fartyg såsom kuttrar, skonertar
och briggar användes huvudsakligen vid spanings- och patrulltjänst,
under det att de större såsom fregatter, kryssare och korvetter
användes vid huvuddrabbningarna i sjöslaget. De mindre förde ett
eller två tiotal kanoner under det att de stora hade ett trettiotal grova
skeppskanoner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
