Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Krigsmedel till sjöss - Det moderna sjökrigets vapen och skyddsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 FÖRSTA DELEN. FRÅN STENYXAN TILL MODERNA KRIGSV APENT
ett s. k. centralsikte mot målet, sedan avstånd, fart etc. uppmätts och
inställts. Den riktning i höjd- och sidled, som skall givas varje pjäs,
angives av centralsiktet automatiskt på varje kanonplats genom en
visare- anordning på en indikator. Kanonens riktning angives på
samma indikator genom en annan visareanordning. Kanonriktarna
ha då endast att så manövrera kanonens riktorgan, att de båda
visar-systemen ständigt följas åt. Kanonen är då inriktad efter
centralsiktet och sålunda, om avstånd, fart, vindstyrka etc. äro riktiga, för
träff i målet. För att uppmäta dessa s. k. skjutelement erfordras
särskilda apparater av sinnrik konstruktion, uppställda på
eldled-ningsplatsen. I ett fåtal mariner har man utbildat centralriktningen
på så sätt, at även riktningen av själva kanonen sker automatiskt
vid centralsiktets inriktning. Det ovan i princip angivna s. k.
följ-visaresystemet är dock det allmännaste.
Efter världskriget har centralriktningssystemet införts på de
allra flesta mariners artillerifartyg och även på stora torpedfartyg.
Det är emellertid en mycket kostbar inrättning och hitintills har
endast ett fartyg i svenska flottan, nämligen pansarskeppet "Sverige",
utrustats med dylikt. På de moderna fartygen är dess införande
dock förestående.
Torpedvapnet. Torpedens historia kan man räkna från år 1864,
då en österrikisk sjöofficer, kapten Luppi, konstruerade en liten, med
urverksdriven propeller försedd båt, avsedd att riktas mot ett
fientligt fartyg och genom anslaget mot detta bringa en krutladdning i
båten att explodera. Båten, som
visas i fig. 109, gick ovanpå
vattnet och skulle manövreras från
en kustfästning medelst linor.
Den praktiska betydelsen av
denna ofullkomliga konstruktion
blev liten eller ingen, men Luppi
framlade sina idéer för
ingeniören Whitehead i Fiume,
vilken med stort intresse
angrep problemet, vilket han snart
hade klart för sig gällde
konstruktionen av en under vattnet rörlig kropp, som i sig innehöll icke
blott framdrivningskraft och sprängladdning utan dessutom alla
styrorgan för såväl höjd- som sidled. Efter två års ihärdigt arbete
lyckades han att lösa detta problem någorlunda tillfredsställande.
Fig. 109. Luppis "torped".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
