- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 5. Vapen och instrument /
154

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Horologium mirabile lundense

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•356 ANDRA DELEN. INSTRUMENT OCH APPARATER

sekunder. Solvisarens förhållande till zodiakvisaren är av vida
större intresse, och vi skola än en gång återkommo därtill, sedan vi först
närmare betraktat urtavlans fasta cirkelsystem.

Den yttre av de sju koncentriska cirklarne betecknar Kräftans
vändkrets. Vid denna vändkrets ligger ju sommarsolståndspunkten,
och vi se också på vår urtavla, huru sommarsolståndspunkten å vår
zodiakvisare i sin rotation ständigt följer denna cirkel. På samma
sätt följer vintersolståndspunkten den innersta av de sju cirklarne,
och denna representerar därföre Stenbockens vändkrets. Den
mellersta av de sju cirklarne är ekvatorn, vid vilken i universum såväl
som å uret vår- och höstdagjämningspunkterna ligga.

De sju cirklarne å vår urtavla beteckna icke blott de sju
planetbanorna utan därjämte de tolv månadsskiftena under året, eller
närmare bestämt, de tolv tidpunkterna för solens inträde i ett nytt
zodiaktecken.

Symboliken i kalendariets ramverk ansluter sig till och
kompletterar symboliken i urtavlan. Närmast intill kalendertavlan är
denna omgiven av en krets av zodiakens tolv tecken. På kanten av
kalendertavlan sitter en ut över denna zodiakkrets sig sträckande arm
med en solskiva, vilken ju följer med i kalendariets rotation en gång
om året och således ger en bild av solens årliga lopp genom
himmelszodiaken. Liksom urtavlans centrum betecknar jorden,
medelpunkten i universum, så måste kalendariets centrum, som är omgivet av
den fixstjärnehimlen representerade zodiakkretsen, och kring vilket
solen fullgör sitt årliga omlopp, beteckna jorden och närmast den
punkt på jorden, vars tid uret angiver. Vi se också på åtskilliga ur
på kontinenten kalendariets centrum bära en beteckning för den ort,
för vilken uret är beräknat. Det år 1574 byggda uret i Strassburg
hade i sitt kalendercentrum en bild av staden Strassburg och en
karta av den omgivande trakten. Å vårt ur är anbragt en bild av
domkyrkans skyddspatron S. Laurentius, som alltså här representerar
centrum mundi, medelpunkten i vårt universum. Omkring honom är
inskriven Dav. Ps. 90, hänsyftande på tidens flykt och alltings
förgänglighet.

På offentliga platser, banhallar och icke minst såsom
urmakeri-skyltar finner man ofta stora urtavlor, de elektriska uren, vilka ha
ledningsförbindelse med ett på vanligt sätt drivet ur på annan plats.
Dessa ur äro således inga ur, skulle man kunna säga, ty själva
urverket befinner sig ofta på annan plats. Bakom visartavlan
befinner sig en elektromagnet, vilken drar ett järnankare till sig varje gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/5/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free