- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 5. Vapen och instrument /
167

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Grammofonen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRAMMOFONEN

167

Grammofonen

Innan man kan taga itu med att relatera principerna för
grammofonens konstruktion måste man ha’reda på en del fakta i fråga om
ljudets fysik.

Ljudet är en vågrörelse utgående från en ljudalstrare, som gör
hastiga svängningar.

Ljudalstraren kan vara en klocka, en stämgaffel, ett
musikinstrument eller människorösten; den kan rentav vara ett kanonskott.
Principen är i samtliga fall densamma: luftdelarna — "luftmolekylerna"
— som befinna sig i direkt beröring med ljudalstraren, ryckas med
av svängningarna i denna. Härigenom påverkas grannmolekylerna
o. s. v. — ljudet sprider sig åt alla håll, och denna fortplantning sker
med en hastighet av omkring 340 meter i sekunden.

De vibrationer, som en ljudalstrare behöver göra för att sätta
luftmolekylerna i hörbara svängningar, äro ytterst svaga: ända ned
till 1/1,000,000 miljoner. Antalet svängningar per sekund kan i
gengäld bli mycket stort; ligger detta tal på ett lämpligt medelvärde och
hålles det konstant, blir det utsända ljudet en ton. Ju mindre det till
en ton svarande svängningstalet är, dess djupare blir tonen och
tvärtom. I vanlig musik ligga talen mellan ett par hundra och några få
tusen, men människoörat förmår uppfatta toner så höga, att de
motsvara ett svängningsantal på 90,000. I fråga om den djupaste
hörbara tonens svängningstal råder emellertid delade meningar — vi
skola här endast anföra den store tyske fysikern Helmholtz’ uppgift:
30 svängningar pr sekund.

Allt efter beskaffenheten av den kropp, som ljudet träffar, kan det
återkastas, absorberas (uppsugas) eller brytas.

Härvidlag liknar ljudet de andra funktionerna av vågrörelse:
ljuset, elektriciteten etc., och i överensstämmelse härmed finna vi också,
att ljudets fysiska förhållanden kunna uttryckas i den enkla formeln:

H = m . b,

där H är ljudets hastighet, m svängningstalet och b våglängden.
Mycket höga toner komma därför att motsvaras av våglängder på
bråkdelar av centimeter, medan å andra sidan en av de djupaste
hörbara tonerna på 34 svängningar pr sekund får en våglängd på 10
meter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/5/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free