Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Symaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYMASKINEN
177
eller lädersaker, och den hade tvenne nålar. Den ena nålen stack
hålet och den andra hade ett hack i framändan så att den kunde föra
en trådögla ned i det uppstuckna hålet. På andra sidan tog en hake
fast i öglan, vilken fasthölls medan nålen gick tillbaka och det sydda
föremålet fördes framåt, varigenom öglan kom att ligga under
närmast framför kommande hål. På detta sätt uppkom alltså en
sammanhängande söm från hål till
hål.
Varken denna uppfinning eller
andra liknande, som under årens
lopp sågo dagens ljus, kommo att
få någon praktisk betydelse, men
efter många års funderingar och
experiment lyckades det en fransk
skräddare, B. Thimonnier i St.
Etienne, att konstruera en
symaskin, som verkligen var lämplig
för praktiskt bruk. Han fick den
patenterad 1830. Uppfinningen
väckte uppmärksamhet, och då
uppfinnaren kom till Paris fick
han förla^smän, vilka omhändertogo och exploaterade uppfinningen.
Inom kort surrade ett hundratal symaskiner enbart på ett
militärskrädderi.
Här inträffade detsamma som vid framförandet i praktiken av den
snabbare tryckpressen. Arbetarna, som tydligen fruktade, att
de skuile bli sysslolösa, förstörde maskinerna. I detta fall slogo
skrädoärna på verkstaden i sönder symaskinerna. De hade begått
det vanliga felet att tro sig kunna slå ihjäl en idé. Efter ett par år
hade Thimonnier jämte en kompanjon, Mognin, upprättat en stor
symaskinsfabrik, vid vilken produktionen lagts så, att en symaskin
kunde köpas för ett trettiotal kronor. Några år efter fabrikens
startande var man genom nya förbättringar kommen till en
symaskins-t/p, med vilken det var möjligt att sy över tvåhundra stygn i
minu-ten. Och uppfinnaren blev förstås miljonär — tror man lätt. Nej,
revolutionen kom och han avled okänd och fullständigt utblottad.
Liksom Saints maskin sydde Thimonniers maskin med
kedje-styng, det vill säga med en rad i varandra ingripande trådöglor. Det
hade sin olägenhet med denna anordning, ty om tråden brast, så
upp-rtvs lätt hela sömmen. Men det var gott om folk, som arbetade på
att lösa denna svåra uppgift. I Europa — mest i Frankrike och
Fig. 35. Symaskinen av 1790.
Saints system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
