Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Glasögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•356
’188 ANDRA DELEN. INSTRUMENT OCH APPARATER
Fig. 54. De
nervösa delarna i
näthinnan.
Ytterst mot
kärlhinnan ligga de
ljuskänsliga
syncellerna, stavarna (stav) och
tapparna (tap)
med sina kärnor
(ks och kt).
Inåt stå de i
förbindelse med
andra nervceller
(kin och ne).
Från de innersta
av dessa utgå
fina nervtrådar,
vilka bilda
synnerven, som går
till hjärnan.
Ljusstrålarna,
som genom
hornhinnan och
linsen komma in i
ögat måste
sålunda först gå
igenom de
innersta lagren av
näthinnan för att
träffa stavarna
och tapparna, på
vilka endast den
yttersta delen,
den s. k.
stav-eller tappdelen
(stav och tap)
är ljuskänslig.
(Ur "Ljus".)
på t. ex. Snellens tabell, som en normalt seende
människa kan se på 6 m :s avstånd, en fordran, som man
måste anse ganska billig och välbetänkt.
Den bristande förmågan att kunna läsa den
rätta raden på det rätta avståndet (6-meters raden
på 6 meters avstånd) är i regel icke beroende på
någon i egentlig mening försvagad syn, utan på ett
fel i själva ögats byggnad. Är ögat för långt
uppstår närsynthet, och är det för kort — något som
dock mera sällan inträffar — ha vi s. k.
långsynt-het. I det förra fallet kan man se ett föremål
tydligt först, då det är närmare, och i det senare fallet,
då det är mera avlägset från ögat än normalt.
Antag, att vi sitta vid fönstret och läsa en bok.
Plötsligt kasta vi blicken ut på landskapet och se
skarpt och tydligt alla dess detaljer ända bort mot
horisonten. I nästa ögonblick rikta vi blicken åter
på boken, som ligger uppslagen framför oss, och
fortsätta att läsa. De små bokstäverna kunna vi
tydligt se. ögonen hava sålunda snabbt ändrat sin
inställning.
Den inställning av ögats linssystem, som har ägt
rum från det ena ögonblicket till det andra,
försiggår emellertid icke endast hastigt och, så som man
säger, reflexoriskt, — det vill säga alldeles
oberoende av vår vilja och vårt medvetande — utan också
med en beundransvärd säkerhet och noggrannhet.
Vi kalla den ifrågavarande inställningen av ögats
lins allt efter de olika avstånden för ackommodation.
Då ögat befinner sig i vila, är linsen mindre välvd,
och ögat sålunda inställt på fj ärrseende. Riktar
man sedan blicken på ett närbeläget föremål, blir
linsen mera välvd. Detta beror därpå, att vissa
muskler, som finnas omkring linsen, slappna,
varvid linsen buktar ut sin främre sida.
Det är tydligt, att linsen endast till viss grad
kan öka sin välvning. När denna gräns är uppnådd,
kan man icke längre se tydligt. Den punkt,
innanför vilken bilden av ett föremål blir oklar, kallar
man närpunkten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
