Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Radio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADIO
229"
alla förhållanden ha en genomskärningsyta, som är lika med alla
antenntrådarnas tillsamman.
För antennens nedledningstråd användes ofta små
genomförings-isolatorer av porslin eller ebonit, som borras fast i fönsterkarmen,
men man kan gott nöja sig med ett hål i rutan, genom vilket
nedled-ningstråden föres in som en väl gummiisolerad ledning.
Tillsamman med en utomhus- eller rumsantenn skall man alltid
använda en god jordledning, och en sådan skaffar man sig i regel
bäst genom att föra en
kopparledning från mottagaren
till ett vattenledningsrör i
köket eller badrummet. Denna
kan dragas nästan osynlig om
man låter den följa
panelkanter, lister, dörrkarmar, e. dyl.,
och den kommer sålunda ej på
minsta sätt att skämma ut
ett rums utseende.
Där jordledningen anslutes
till vattenledningsröret, bör
detta skrapas alldeles blankt
och en god klämförbindelse
användas. Det har nämligen
visat sig, att ett
överväldigande stort antal
mottagningsförsök misslyckats på grund
av en strejkande jordledning.
Den andra antennen vi
nämnde — ramantennen —
är egentligen blott en stor
spole, bestående av relativt
få (10—15) varv koppartråd,
vilka äro lindade på ett träskelett som en garnhärva. Den användes
vanligen på så sätt, att vindlingens två ändar förbindas med de två
klämmorna på mottagningsapparaten, till vilka man annars kopplar
den öpna antennen och jordledningen, men man an väder så vitt
möjligt icke andra spolar i den svängningskrets, vilken ramen tillhör.
Vi skola i det följande till en början se bort från ramantennen,
som ger en mycket svagare verkan än de andra antennerna. Senare
när principerna för mottagning med vanlig antenn äro genomgågna
kunna vi vända tillbaka till ramen, som har sina egna fördelar, och
Fig. 98. Förteckning över de i
radiolitteraturen allmänt använda beteckningarna.
1 är en antenn, 2 jordledning, 3 spole av
isolerad koppartråd (självinduktion), 4 två
spolar, som kunna kopplas lösare eller
fastare till varandra, 5 transformator, 6
blockkondensator, 7 variabel kondensator, 8
flera seriekopplade element eller
ackumulatorer, 9 kristalldetektor, 10 omskiftare eller
strömbrytare, 11 huvudtelefon, 12
motstånd, 13 variabelt motstånd, 14 variabel
självinduktion och 15 audionlampa med
glödtråd F, galler G och anod P. (Ur
"Ljus.")
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
