- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 5. Vapen och instrument /
248

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Radio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248 ANDRA DELEN. INSTRUMENT OCH APPARATER

«

kretsen. Med denna omkastareställning kan man bruka apparaten
som en helt vanlig primär kristallmottagare.

Slås omkastaren B över till höger i antydd ställning, så bliva
telefon och kristall anslutna till den sekundära svängningskretsen S2—
C2 och genom en lämplig fast koppling av denna krets till
primärkretsen Si—Ci får man svängningarna reducerade i sekundärkretsen
och blir befriad från oljud och signaler från främmande stationer.

Vid mottagning från en bestämd station föres omkastaren B först
över till vänster, och den nödiga avstämningen företages med
kondensatorn Cj. Därefter slås omkastaren över till höger, varpå C2
avstämmes, till dess stationen ånyo höres
tydligt.

När en genommusikalisk person
lyssnar i radioapparatens hörlurar händer
det ofta att han säger, att det
musikstycke han hör inte låter riktigt så som
när han hör det i konsertsalongen. Och
han har otvivelaktigt rätt. Man kan inte
frångå att det är en viss skillnad i de
ljudförnimmelser man får i hörlurarna
och dem man låter örat direkt mottaga i
rymden.

Hörandet i radiomottagarens
dubbellurar skiljer sig nämligen ganska
väsentligt från det normala fria hörandet däri att genom
hörlurarna båda öronen alltid fullkomligt samtidigt tillföras samma
ljudförnimmelser, medan vid det naturliga hörandet, beroende på
ljudkällans läge, det ena örat tidigare eller senare än det andra nås av
samma ljudvågor. Det rör sig härvidlag blott om utomordentligt små
tidsskillnader, varierande mellan en tiotusendels och en
hundratusendels sekund. Det underbara är nu att vårt hörselsinne förmår
reagera för dessa ytterst obetydliga små tidsskillnader. Dessa små
tidsskillnader utlösa nämligen ljudriktningsförnimmelser, så att varje
minsta lilla tidsskillnad motsvarar en ganska bestämd
ljudriktnings-förnimmelse. Skulle t. ex. det högra örat nås av samma ljudretning
som det vänstra, men en elvahundratusendels sekund före detta, så
får man omedelbart det intrycket att ljudkällan befinner sig 10
grader till höger. Vi få således omedelbart vid det nautrliga hörandet en
rummets förnimmelse av det hörda.

Vid radio faller denna föreställning bort, då båda öronen i varje
fall alltid samtidigt träffas av samma ljudförnimmelser, följaktligen

s

Fig. 117. Marconis
över-dragningsapparat för korta
distanser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/5/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free