Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Bildtelegrafering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILDTELEGRAFERING
259
M. Belin åstadkommer sin kopia på fotografisk väg och bevarar
sekretessen genom att på elektromekanisk väg synkronisera
avsändare och mottagare. Två apparater med given takt, t. ex. två pendlar,
sägas arbeta isokront om deras perioder äro exakt lika långa, vare
sig betraktade var för sig eller även om de jämföras med varandra; i
detta fall om pendlarna ha samma svängningstid. De arbeta därtill
synkront om de i samma ögonblick intaga samma ställning, t. ex. ha
sitt största utslag åt ett visst håll eller passera jämviktsläget. Det
är då fullkomligt omöjligt för en annan mottagningsapparat att
upptaga de usända tecknen i den form som är avsedd utan att känna den
takt som väljes
för sändningen.
De principer
som tillämpas
härför kunna
emellertid
användas ej blott
i det här
närmast avsedda
fallet, utan
även för
sändning av
halv-tonsbilder. I
båda fallen
anbringar man
såväl originalet
som den kopia man framställer på cylindrar och låter kontakten följa
dess yta genom vridning och förskjutning längs en skruv; det är
denna vridning i avsändnings- och mottagningsapparaten som skall
synkroniseras. Utan en sådan reglerad gång får man blott fram ett
regellöst virrvarr av punkter och streck.
För synkroniseringen användes i regel principen att med jämna
korta mellanrum, t. ex. för varje varv, hejda och åter igångsätta
mottagaren. Detta kan ske antingen direkt, genom att låta avsändaren
direkt kontrollera mottagarens gång, eller indirekt, genom att låta
var och en dirigeras av tidmätare, vilka av en hjälpanordning hållas
i exakt synkron gång. Det förra kan användas vid överföring med
tråd, det senare såväl härvid som med radioöverföring.
I förra fallet låter man mottagarens drivmotor vrida den något
litet hastigare än avsändarens, hejdar den för varje varv under en
mycket kort tid och låter den åter sättas i gång då avsändaren gått
Fig. 124. Schematisk bild av sändarestation för
bildtelegrafering. (Sv. D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
