Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Grottor, hyddor och tält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GROTTOR, HYDDOR OCH TÄLT
9
Mimatets inverkan. Under kalla årstider voro grottorna sålunda
lugna och jämförelsevis varma, under sommaren däremot voro de
svala i förhållande till den yttre temperaturen.
Men de lokala förhållandena voro icke alltid så gynnsamma; på
■sina håll funnos kanske inga lämpliga klipphålor att uppbringa. Då
gällde det att göra det bästa möjliga av vad som fanns. Om färdiga
grottor sålunda saknades, fanns det kanske öppna gångar eller
klyftor i bergen eller åtminstone hålor i marken, vilka kunde tjäna som
stomme för en boning. På de sidor, där väggar eventuellt saknades,
staplade man upp stenar eller anbringade trädgrenar, som hopfläta-
Fig. 3. Gräshyddor i Kongo.
•des med kvistar och blad, varvid lämnades en öppning för ingång.
På så sätt erhölls ett åt sidorna slutet men uppåt öppet rum. över
detta lade man ett tak av trädstammar, mellan vilka springorna
tätades med ris och mossa, och ovanpå det hela en betäckning av jord.
Till en början torde icke eldstäder av något slag ha förekommit i
dessa primitiva bostäder, utan upptändes brasor i eller utanför ingången
till skydd såväl mot köld som överfall. Småningom kom man dock
underfund med att ett hål i taket för röken möjliggjorde eldning även
inomhus. Dylika försök till förbättring till bostäder av de ringa
möjligheter därtill, som naturen bjöd, betecknar ett stort framsteg
i utvecklingen. Människorna hade nämligen därmed börjat att själva
xeda sina bon, varigenom byggnadsverksamheten i en av sina primi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
