Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Några märkliga moderna byggnadstyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA MÄRKLIGA MODERNA BYGGNADSTYPER
31
eller marmorplattor, så att ett stomhus icke till det yttre skiljer sig
från en byggnad med bärande väggar.
De första skyskraporna, nu snart 50 år gamla, hava kanske 15
à 20 våningars höjd. Men dessa för svenska förhållanden enorma
höjder äro nu mer än fördubblade. Den hittills högsta skyskrapan
i världen är den 1910—1912 uppförda Woollworth building i
Newyork. Dess högsta parti, till utseendet påminnande om den
världsberömda San
Marco-kampanilen i
Venedig, har med sina 55
våningar den
svindlande höjden av
nära 229 meter. I
denna helt och hållet av
kontors- och
affärslokaler upptagna
byggnad hava icke
mindre än c:a 14,000
människor sin
dagliga sysselsättning.
Det är givet, att
kommunikationen
mellan gatan och
våningarna i en
skyskrapa samt mellan
våningarna inbördes
icke kan försiggå
medelst trappor.
Dessas antal är också
inskränkt till ett ur
säkerhetshänsyn
nödvändigt
minimum. All förflyttning
i höjdled ombesörjes
av hissar, dels
expresshissar, som utan uppehåll gå till de översta våningarna, dels
lokalhissar, som stanna vid alla.
Varför bygger man då skyskrapar, och är det nödvändigt och
lämpligt tillgripa sådana abnorma byggnadsformer för att fylla
lokalbehovet i de stora städerna? Till en del är det nog den på alla
områden märkbara amerikanska vräkigheten, som är orsaken till de
Fig. 26. Norra kungstornet i Stockholm, Sveriges
första skyskrapa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>