Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Gammalkristen och bysantisk byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 FÖRSTA DELEN. FRÅN JORDHÅLOR TII*L SKYSKRAPOR.
Fig. 62.
Plan av
basilika.
originell men i stället mera sannolik uppfattning. I
överensstämmelse med dessa senare teorier antages numera den kristna
byggnadskonsten hava utvecklat sig ur den hedniska arkitekturen, i
Orienten närmast ur den grekiska och i Västerlandet ur den romerska,
även om den nya kulten krävde nya former i ett eller annat avseende.
De första kristna templen voro av två till den allmänna
anordningen skilda typer, nämligen basilikan och
rundkyrkan.
Basilikan, vilket namn är bekant från
föregående kapitel, och som även till utseendet liknar de
antika romerska börs- och domstolsbyggnaderna med
samma namn, är en långsträckt, fyrkantig byggnad. Dess
inre indelas i längdriktningen genom kolonner i tre,
stundom fem, lika långa avdelningar eller skepp.
Det mellersta eller huvudskeppet är bredare
och högre än sidoskeppen. Byggnaden förlades
alltid med längdriktningen noga i öster och väster, med ingången åt
sistnämnda håll. Mitt emot ingången fanns på östra gaveln en
halv-cirkelformig utbyggnad, a p s i d eller kor, och framför eller i
denna stod altaret, kyrkans allraheligaste. Koret, där
prästerna hade sina platser, var beläget ett par trappsteg högre upp än det
övriga kyrkorummet. I koret voro också de båda prediksstolarna
placerade, en till höger för uppläsandet av episteln och en till vänster
för uppläsning av evangelium. På
kolonnerna, som ofta hämtades färdiga ur hedniska
tempel, vila antingen rätliniga bjälkverk,
arkitraver, eller rundbågar, a r k i v o
1-t e r. Dessa uppbära dels taket över
sidoskeppen, som merendels saknade läktare, dels
huvudskeppets övre, med fönster försedda
väggpartier. Småningom undergick den
kristna basilikans grundplan en förändring. Vid
östra änden infördes mellan huvudskeppet
och apsiden ett tvärskepp, som med
sina flyglar framträdde utanför långhusets
yttermurar. En stor valvbåge, kallad
triumfbåge, överspände huvudskeppet vid gränsen till det
förstorade koret, och smärre bågar skiljde detta från sidoskeppen. Taket
var däremot icke välvt utan plant, antingen indelat i rutor, kasetter,
eller också med synliga takstolar, med eller utan utsmyckning.
Innerväggarna pryddes med färgrika bilder, ofta i mosaik. Byggna-
Fig. 63. Plan av
centralkyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
