- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 6. Byggnadskonsten /
89

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Gotisk byggnadskonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MUHAMMEDANSK BYGGNADSKONST

89

Fig. 83. Genomskärning
av en treskeppig gotisk
hallkyrka, visande
spetsbåge-valv med samma höjd men
olika spännvidder.

medgav. Det var under senare delen av 1100-talet, som den nya
arkitekturen började framträda i Frankrike, under följande århundrade
erövrade den det övriga Västeuropa och uppnådde sin
blomstringsperiod under 12- och 1300-talen. För
Italien fick den nya stilen jämförelsevis liten
betydelse, det var i stort sett endast vissa
tilltalande detaljer, som upptogos av
italienarna, vilka i övrigt fasthöllo vid sina
gamla traditioner. Så mycket större
utbredning fick gotiken i norra Europa, där
den fortlevde längre än annorstädes, ända
in på 1500-talet. Namnet på den nya
stilen har icke, som man skulle tro, med
goterna att göra. Det är ursprungligen ett
av en konstskriftställare i Italien, där som
nämnt den gotiska stilen icke slog an, först på 1600-talet lancerat
öknamn, med vilket han ville uttrycka sitt förakt för den i hans tycke
barbariska smaken. Andra namn hava också fått användning, främst

benämningen
spets-b å g e s t i 1, vilket
emellertid är
missvisande, enär
spetsbågen även förekommer
i andra stilar, såsom
den senromanska och
den arabiska.

Vi erinra oss, att
den romanska
plandispositionen var
bunden av kvadraten
som utgångspunkt
för de
halvcirkelformiga kryssvalven, och
att dessa voro
konstruerade som två
jämn tjocka,
varandra korsande tunnvalv. Småningom började man emellertid utbilda
bärande valvbågar i kryssvalvets diagonala skärningslinjer,
varigenom partierna mellan bågarna eller valvkapporna kunde utföras
tunnare och lättare. Dessa bågar eller valvstrålar, som hade
sina upplag på pelarna i kryssvalvets fyra hörn, fingo en flackare

Fig. 84. Gotiskt pelare- och valvsystem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/6/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free