Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Renässansens och därmed besläktade byggnadsstilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RENÄSSANSENS OCH DÄRMED BESLÄKTADE BYGGNADSSTILAR 107
fasaden är 117 meter lång och 50 meter hög, och de gammalromerska
tunn valven spänna sig på den väldiga höjden av 50 meter över
golvet. Kupolen, som
vilar på fyra jättepelare,
var och en över 70
meter i omkrets, mäter en
diameter av över 42
meter och en höjd av 123
meter över golvet. Den
elliptiska gården
framför västfasaden är 340
meter på ena och 240
meter på andra hållet.
Den yttre och inre
dekoreringen av dessa
-oerhörda
byggnadsmassor är givetvis
utomordentligt praktfull,
måhända alltför prålande.
Bland profana byggnader, vid vilkas tillkomst Michelangelo
medverkat, intager Palazzo Farnese i Rom ett framstående rum. En av
den store mästarens
efterträdare som Peterskyrkans arkitekt,
Lorenzo Bernini, var
senrenässansens största namn och en av
barockens upphovsmän. Bland
hans verk märkas den berömda
kolonnaden omkring
Peterskyrkans gård, kanske hans bästa
skapelse, samt en mängd
monumentala anläggningar av olika
slag, såsom den storartade
trappan scala regia i Vatikanen.
Bernini utmärker sig
genom en viss återhållsamhet i
formgivningen, vilket
emellertid knappast kan sägas om hans
efterföljande, hos vilka de
barocka idéerna fullkomligt
taga överhanden.
Väsentligt olika än i Italien
Fig. 106. Madeleinekyrkan i Paris från tiden
omkring 1800, fransk empire.
Pig. 107. Slottet i Heidelberg, tysk
renässans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
