- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 6. Byggnadskonsten /
138

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Den moderna byggnaden, dess uppförande och inredning - Murbruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

138; ANDRA DELEN. DEN MODERNA BYGGNADEN

som under värmeutveckling förenar sig med kalken. Denna
värmeutveckling kan bliva så stark, att en häftig ångbildning inträder.
Det förefaller, som om någon inre eld i kalken blivit släckt genom
vattenbegjutningen — därav namnet. Den brända kalken åter fås
genom upphettning av vanlig kalksten i särskilda, ofta rätt primitiva
ugnar. Kalksten består av kolsyrad kalk; den avger vid bränningen
sin kolsyra och övergår till kalciumoxid, vilken sedan förenar sig
med vatten till kalciumhydrat — släckt kalk. Den släckta kalkens
verkan som bindemedel grundar sig på dess egenskap att självmant
förena sig med luftens kolsyra, varigenom den åter övergår till
kolsyrad kalk, alltså samma ämne som kalkstenen, och därvid hårdnar.
Vid tillredning av murbruk bör kalken alltid släckas strax innan
bruket skall beredas och användas, då annars kalksten tar upp kolsyra
ur luften och börjar hårdna för tidigt. Medan bruket hårdnar, d. v. s.
kalken upptager kolsyra, avgiver samtidigt kalken det kemiskt
bundna vattnet i form av vattenånga. Detta är anledningen till att
nybyggda hus fukta. För att påskynda hårdnandet av bruket
insätter man i nybyggda hus koksgrytor, vilka avgiva såväl värme som
kolsyra och därigenom i dubbel måtto bidraga till hårdnandet.

Av det sagda framgår, att det vanliga murbruket eller luftbruket
för sitt hårdnande erfordrar luftens tillträde. (Detta hårdnande
pågår under mycket lång tid.) När man vill uppföra en mur, som
kommer att stå under vatten eller på annat sätt avstängd från luftens
tillträde, måste man tillgripa andra bindemedel. Här kommer det
hydrauliska kalkbruket väl till pass. Vanlig kalk
kan göras hydraulisk genom tillsats av vissa ämnen, såsom
alun-skiffermjöl och trass. Hydrauliskt bruk måste hårdna ett par
dagar i luft innan det kan sättas under vatten. Det är starkare än
luftbruk, varför det ofta användes i stället för detta, även då dess
hydrauliska egenskaper ej behöva tagas i anspråk. Det användes
förr mycket vid sådana tillfällen, då vi nu skulle använt cement.
Slussarna i Göta kanal äro uppmurade med hjälp av hydrauliskt
kalkbruk. Till putsning av ytterväggar, s. k. fasadputs, är det
mycket användbart på grund av sin motståndskraft mot atmosfäriliernas
åverkan.

Cementbruket är det starkaste murbruket; det är så starkt
hydrauliskt, att det hårdnar, även om det omedelbart efter
beredningen sättes under vatten. Det tillredes genom blandning av
cement, sand och vatten. Cementbruk är "kort", d. v. s. icke så
smidigt eller "fett" som kalkbruk, varför det vid murning med tegel
blandas med kalkbruk, då det blir mek lätthanterligt. Som fogmaterial i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/6/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free