Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Den moderna byggnaden, dess uppförande och inredning - Trä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄKONSTRUKTIONER
157
och helt fördärvar träet, så att det förlorar sin hållfasthet, är
farlig. Då den trives på mörka och fuktiga ställen med instängd luft,
bor man undvika sådana i ett hus och överallt där så är behövligt
anordna ventilationsgluggar.
Av våra inhemska träslag är furan den, som mest användes till
byggnadsändamål. Furuträ är av god varaktighet, särskilt om det är
kådigt. Gran användes även, ehuru icke så mycket som det
förtjänade. Det är visserligen under ogynnsamma omständigheter något
mindre varaktigt än furuträ, men det är i stället billigare. För
sådana konstruktioner i en byggnad, där fukt och bristande luftväxling
ej förekommer, kan man lika väl använda gran som furu. Ek
användes på grund av sin dyrhet huvudsakligen blott till golvbeläggning
(parkettgolv), paneler, dörr- och fönstersnickerier samt till möbler.
Såväl dess hållfasthet som hållbarhet äro större än furuns, varjämte
det är lättare att polera. Kärnan är gulbrun och mycket stor; den
ljusfärgade splinten bildar en ofta endast några få centimeter tjock
ring omkring kärnan. Björk lämpar sig ej till byggnadsvirke, men
användes i stor utsträckning till snickerier, paneler och möbler.
Björkens vita bark, nävern, användes ibland som isolerande lager
mellan murverk och träbjälkar, för att skydda de senare för fukt.
Tryckhållfastheten är hos lufttorrt trä av svenskt ursprung
ungefär följande:
furu c:a 400 kg. pr kvadratcentimeter,
gran „ 390 „ „
ek „ 420 „ „
björk „ 430 „ „
alltså i allmänhet vid pass 400 kg. pr kvadratcentimeter. Den kan
dock för särskilda fall nedgå till under 200 och stiga till över 500 kg.
pr cm.2 Här angivna siffror gälla om trycket anbringas parallellt
med träets fibrer; vinkelrätt däremot är hållfastheten avsevärt
mycket lägre. Draghållfastheten parallellt med fibrerna är i
allmänhet bortåt dubbelt så stor som tryckhållfastheten.
Trä bearbetas genom sågning, oftast till fyrkantvirke, vilket allt
efter dimensionerna benämnas bjälkar, sparrar, reglar, plank,
bräder eller läkt.
Trä användes i husbyggnadskonsten till pålar och rustbäddar för
grunder, till ytterväggar såväl i form av grövre timmer som plank
och bräder, till bjälklag och golvbeläggning, till bärande stolpar, till
takstolskonstruktioner, takpaneler och takbeläggning (takspån).
Dessutom användes det till byggnadsställningar samt för
formbyggnader till betongarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
