Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Den moderna byggnaden, dess uppförande och inredning - Ritningar och byggnadsbestämmelser - Grundläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLÄGGNING
165
om byggnadsordningar och byggnadsnämnder, om stadsplaner och
om städernas bebyggande i stora drag, under det att
byggnadsordningarna innehålla efter de lokala förhållandena lämpade detalj
bestämmelser.
Sedan man så, om tomten är belägen i en stad, fått
byggnadsnämndens tillstånd att uppföra sitt hus, kan man omedelbart gripa
sig an med byggandet och börjar då med grundläggningen.
Grundläggning.
Grundläggningen gestalter sig något olika, allt eftersom marken,
där huset skall byggas, utgöres av berggrund, fast grus- eller lergrund
eller lös lerbotten. Det förstnämnda fallet bereder oss ingen
svårighet. Behövligt rum för källare nedspränges, och på grundmurarnas
plats bortspränges bergets översta, ofta dåliga ("ruttna") yta, så att
den i naturen nästan alltid sluttande bergytan kommer att bilda
horisontella avsatser — berget pallspränges. Härpå gjutes så
betonggrunden direkt, sedan de för gjutningen nödiga formarna snickrats
till, eller, om grunden skall utgöras av en stenmur, avj ämnas
pall-sprängningen och murningen vidtager.
Om undergrunden icke utgöres av berg, beror det på dess godhet,
tryckhållfasthet, hur grundmuren skall konstrueras. Grundmuren
skall förmå överföra såväl byggnadens egen vikt som de rörliga laster,
som kunna komma att påverka densamma, även sidokrafter som
vindtryck, jordtryck etc., till undergrunden. Man måste därför noga
känna till undergrundens beskaffenhet; den kan utrönas genom
upptagning av provgropar, genom borrning med jordsond och genom
direkt provbelastning.
Är undergrunden god, schaktar man endast ut en ränna i
densamma och gjuter eller bygger så grunden direkt i denna. Är marken
något mindre god, eller vill man vara riktigt säker, gör man
grunden bredare i bottnen, så att den kommer att stå liksom på en platta.
Vid dålig undergrund händer det att man måste bygga en bärande
platta under hela huset. Ofta bygger man ett helt hus på pålar,
vilket är särskilt vanligt vid lergrund. Är det mycket djupt till fast
botten och lerlagret ej alltför löst, använder man friktionspålning:
pålarna slås ned i leran utan att nå fast botten, så att de av friktion
och adhesion hållas svävande i leran, och huset bygges på pålarna
som på en fast botten. Många 6-våningshus i svenska städer vila på
friktionspålar. Är ett sådant hus försett med ett högt torn, brukar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
