Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Den moderna byggnaden, dess uppförande och inredning - Murkonstruktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170; ANDRA DELEN. DEN MODERNA BYGGNADEN
Murförband finnas av olika slag.
Skorstens förbandet med V2 stens tjocklek har endast löpare och
användes förutom till skorstenen även vid murning av väggar,
avdelade i fack, och i 13 à 15 cm. tjocka massiva murar.
I blockförbandet är vartannat skikt löpskikt och vartannat
sträckskikt; stötfogarna ligga i vartannat skikt mitt över varandra.
Kryssförbandet är det, som användes mest, vid sidan om de
nyssnämnda förbanden, då det uppvisar största omväxlingen i fogarna
och därigenom medför ett bättre samband mellan de enstaka
stenarna. Detta förband utföres så, att vartannat skikt endast består av
löpare och vartannat endast av bindare, varvid dock vid murens hörn
i vartannat löpskikt (alltså vart fjärde skikt) inskjutits en bindare
bredvid en %-sten.
Götiska eller polska förbandet, även kallat munkförbandet, visar
i varje skikt löpare omväxlande med bindare. Detta förband
användes till framställning av ihålga murar (försedda med s. k.
isoleringsskikt).
I holländska förbandet utgöres vartannat skikt av endast bindare
och vartannat av löpare och bindare.
Fästnings- eller smygförbandet visar på ytan block- eller
kryssförband; i det inre läggas stenarna i skikt i 45° eller 60° vinkel mot
de yttre stenarna, under det att två skikt äro utbildade som
kryss-eller blockskikt.
Beklädnadsförbandet. I många byggnader av tegelmurverk
användes såsom yttre beklädnad bättre stenar än inuti muren, vilka fått
namnet fasadtegel och ofta utföras ihåliga. Av sparsamhetsskäl
använder man kvartsstenar som löpare och halvstenar (stundom
%-ste-nar) som bindare.
Pelarförband. Vid murning av pelare upp till en tjocklek av 3 Y%
sten användes samma anordning som vid blockförband, vid större
tjocklek samma som vid kryssförband.
Hållfastheten hos en tegelmur är, förutom på teglets och brukets
egen tryckhållfasthet, beroende på stenens storlek och form,
fogarnas tjocklek, murens tjocklek och höjd, förbandet i murverket, ålder,
temperatur och väderleksförhållanden. Murverkets hållfasthet kan
ökas genom inläggning av järntrådsnät i liggfogarna.
För att en tegelmur icke skall rasa omkull vid en eventuell
sättning i grunden eller om den blir utsatt för inverkan av horisontella
krafter, såsom t. ex. vindtryck, skall den förankras. Förankringen
sker i allmänhet genom att de två motstående ytterväggarna
förbindas med varandra förmedelst de däremellan liggande bjälklagen. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
