- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 6. Byggnadskonsten /
174

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Den moderna byggnaden, dess uppförande och inredning - Järn- och betongkonstruktioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174; ANDRA DELEN. DEN MODERNA BYGGNADEN

hållfasthet, och endast i och med götjärnets införande blev det
möjligt att tillverka bärkraftiga järnbalkar.

En belastad balk åverkas, som förut är nämnt, av
böjningsspänningar, vilka äro sammansatta av dragspänningar i balkens undre del
och tryckspänningar i dess övre del. Detta gäller såväl för en
träbjälke som för en betongbalk, för en helvalsad järnbalk, en nitad
plåt-balk och en fackverksbalk. I en fackverksbalk äro alla överramens

stänger tryckta, d. v. s. utsatta för
sammantryckande krafter, och
underramens dragna. Av livstängerna
äro somliga tryckta, andra dragna.
För konstruktören gäller det att
noggrant beräkna de spänningar, som
uppkomma i var och en av
fackverkets stänger vid den farligaste
förekommande belastning och med
ledning härav dimensionera stängerna,
så att de varken bliva för grova eller
för klena. All ingenjörskonst är
intimt förbunden med ekonomiska
problem, och så även här: bliva
stängerna för grova, betyder detta ett slöseri med järn, och järnet är
dyrt; bliva de för klena kan förlusten bliva ännu större!
Konstruera en järnbalk kan vem som helst göra — det är bara att ta till så
att den håller. Men att konstruera den ekonomiskt, så att den
visserligen absolut säkert tål alla förekommande belastningar, men
ändock icke innehåller något som helst överflödigt material — det är
ingenjörens sak. Sådana beräkningar kunna bliva mycket
omständliga och dyrbara (ingenjörernas arbetstid kostar pengar), men det
lönar sig i alla fall att utföra dem. Man kan tänka sig vilken tid det
erfordrar att utföra t. ex. en sådan beräkning som den av
Eiffeltornets järnkonstruktion, där spänningen i varje stång skall uträknas
och sedan stången dimensioneras därefter. Och när alla stänger
sålunda fått sina dimensioner preliminärt bestämda, skall varje stångs
vikt beräknas jämte allt vad i övrigt finnes på tornet, och inverkan
av den "egna vikten" på samtliga stångspänningar beräknas. Som
man härvid nästan alltid finner att de flesta stänger få
dimensioneras om, varigenom även deras vikter ändras, får man ofta upprepa
denna kontrollräkning flera gånger innan man kan vara nöjd med
resultatet.

Fig. 39. Kupol i Grand Palais,
systemskiss.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/6/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free