Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Städernas uppkomst och stadsplanens historiska utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADSPLAN OCH ANORDNING I STORT
213
Emellertid började redan i mitten av det 12:te århundradet i
Tyskland att anläggas städer mera planmässigt. Inom loppet av 400
år från ll:te till 14 :de århundradet grundades ej mindre än 2,500
städer. Detta hade ofta sin grund i, att människor med
gemensamma intressen funno det nödvändigt till skydd för fienden att sluta
sig samman och skapa en befästad plats, i vars skydd de kunde
utöva sin gärning. Man kan ju i viss mån betrakta dessa
stadsbildningar som en art av kolonisation. Särskilt fingo hundratals städer
i östra Tyskland en likartad typ, en oval form med en väg rätt
igenom såsom huvudaxel, vinkelrätt mot vilken övriga gator utgingo.
Dessa städer uppstodo vid den tidpunkt, då slaverna tvingades
tillbaka mot öster, och städerna blevo då till ett värn mot deras vidare
försök att återerövra det förlorade landet.
Den ovan nämnda regelbundna
stads-typen uppstod på grund av, att städerna
blevo till på en gång till skillnad från de
förut beskrivna, vars form växte fram så
småningom, varigenom de fingo ett mera
oroligt utseende.
Om man tar i betraktande städernas
belägenhet i terrängen, så finna vi, att i
Tyskland desamma gärna förlades på flackt land utom i de fall, då
de hade sitt ursprung från världsligt herradöme, då den egentliga
staden låg ensidigt vid foten av berghöjden. Där det fanns en
kyrklig medelpunkt anpassade sig gatorna mer eller mindre
koncentriskt till platsen för kyrkan. Andra moment, som spelade in
beträffande stadens gestaltning, voro ortens fysikaliska
förhållanden, belägenhet vid berg eller i dal, vid vattendrag eller havskust,
i romanska länder lågo städerna oftast på höjderna i skydd av en
borg. I vårt land hava feodalborgar aldrig kommit att bilda kärnan
i stadsanläggningar. Förutom de platser, som förut nämnts, blevo
här de stora sjöarna och vattendragen inne i landet med dess goda
kommunikationer samt kusterna med sina sjöfartsbetingelser
lämpliga platser för städerna.
Ju mera läget och stadens betydenhet skapade risker vid ett anfall
från fiender, ju bättre försvarsverk åstadkom man redan i gammal
tid. Ett exempel från vårt land är den gamla hansestaden Visby,
vars murar existera än i dag. Emellertid förlorade dessa gammaldags
försvarsverk sin betydenhet, sedan krutet uppfunnits, varigenom man
blev tvungen dels att göra murarna grövre, dels bygga torn, där man
kunde placera artilleripjeser. Slutligen upphörde städernas befäst-
Fig. 6. Typisk stadsplan
för en tysk
"kolonisa-tions"-stad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
