Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Planteringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLANTERINGAR
24 T
Planteringar.
Vi hava vid behandling av kapitlet om gator och allmänna
platser talat om den strävan, som finnes att överallt, där så ske kan,
åstadkomma trädplanteringar och gräsmattor, de sistnämnda i
kombination med vildvin och rosor t. o. m. i samband med en så specifikt
teknisk sak som spårvägar. Syftet med de hittills omtalade
anläggningarna har varit tvåfaldigt, dels att försköna, dels att minska
dammbildningen.
De större allmänna planteringarna hava emellertid en annan
mycket stor uppgift, nämligen att vara stadens "lungor", d. v. s.
de platser, där
städernas
innevånare kunna få
komma i
åtnjutande av
vederkvickelse genom att
komma bort från
stadens damm
och andas
renare luft, njuta
av vackra
blomsteranläggningar, söka
svalka och ro i
stora skuggande
alléer, beskåda djurlivet i eventuella dammar samt i någon lugn vrå
iakttaga eller övervaka barnen i sina lekar.
Då dylika planteringar säkerligen ligga mångens hjärta nära,
kan det säkerligen vara av intresse att höra något om, hur dessa
planteringar utvecklats genom tiderna samt vad, som nu är
ledmotivet för deras anläggning.
I såväl romarnas som morernas trädgårdsanläggningar var
smaken för regelbundenhet den förhärskande, och denna stil var även
utmärkande för 17:de och 18:de århundradens trädgårdskonst, som
närmast hade arkitektonisk karaktär. I olika länder, såsom Holland
och Italien, fick den dock en något annorlunda typ. I det
förstnämnda landet drev man det till att förutom regelmässigheten i stort
utforma även träden efter vissa mönster genom klippning; i Italien
däremot strävade man efter att genom imposanta alléer och parterr-
Fig. 49. Kungsträdgården i Stockholm sedd från luften.
Exempel på regelbunden parkanläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
