- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 6. Byggnadskonsten /
251

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Exempel å olika slag av broar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EXEMPEL Å OLIKA SLAG AV BROAR

251

råde. Dessa förekomma dock hittills ej så mycket i städerna, men
enstaka exempel finnas dock såsom den s. k. Parkbron i Malmö.

För alla stora broar med betydande spännvidder måste alltid
järn användas. I och med användande av järn är alltid en fara
för handen, att lösningen av brons konstruktion blir mindre
tilltalande ur konstnärlig synpunkt. Bland järnbroar anses hängbroar
såsom de vackraste, dock kunna även vackra bågbroar förekomma.
Av de förra är mest
bekant Brooklynbron i
Amerika, varest man med
förkärlek bygger dylika
broar. Om vanligt gallerverk
användes söker man ofta
maskera detta genom att
kläda bron utvändigt med
dekorativa järnplattor,
som imitera valvformen,
varpå Vasabron i
Stockholm är ett exempel.

För sjötrafiken blir man
ofta tvungen att höja
brobanan från ändarna till
mitten; en annan utväg
är att anlägga klaffbro,
vilket exempelvis
förekommer vid Tower bridge
i London. Här har man i
brons bägge ändar
häng-bryggor, som ansluta sig
till två monumentala torn på var sin sida om brons mittparti, som
anordnats som klaffbro för passerande fartyg. I tornen finnas
hissar, som föra trafikanterna upp till en gångbro, som ligger 42,5
över vattenytan. Bredden å hängbron är 18,3 m. och å den rörliga
brodelen 15,3 m.

Bredden å broar i allmänhet är i städerna beroende å trafikens
storlek och följer då samma lagar, som gälla gatorna, åtminstone
beträffande körbanorna. Oftast förekomma att spårvägar med 2
spår passera broarna, och då måste körbanan för att erbjuda en fri
bredd å ömse sidor hava en bredd å 10,0 m. Inkräktar ej spårväg
på utrymmet, är det oftast nog med 5,0 m. Den jämförelsevis nya
Djurgårdsbron i Stockholm har 10,0 m. bred körbana samt 4,0 m.

Fig. 53. Brooklynbron i New York.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/6/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free