Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Exempel å hög- och djupbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’260 TREDJE DEL. STORSTÄDERNAS TILLK. O. DERAS TEKN. UTRUSTN.
Berlins högbanor, som påbörjades 1880 hava dels genom sin stora
bredd, dels genom att de mestadels äro byggda på stenvalv dragit
mycket stora kostnader.
I New York, där banorna började byggas år 1890, följa desamma
de 4 parallella huvudgatorna med avgreningar vid 6 tvärgator.
Längden är 51,5 km. och stationernas antal är 96. Medelavståndet mellan
dessa är c:a 1/2 km. Spåren äro två och ligga antingen i mitten eller
på var sin sida av gatan samt pä en högsta höjd av 20 km. Den
högsta tillåtna hastigheten är 40 km. i timmen, och tågen stanna vid
stationerna ofta blott 15 sekunder.
De
underjordiska trafiklederna äro dels
sådana, som
följa gatorna, dels
sådana, som
korsa städernas
underjordiska
delar i alla
riktningar med
föremål att bilda
förbindelse eller
^invägar mellan
städernas
viktigare platser
eller förorter,
varvid ofta
förekommer, att de
passera under floderna kring vilka städerna ligga.
Av den förstnämnda gruppen finnes en av Siemens och Halcke
mycket förtjänstfullt utförd anläggning i Budapest. Den ligger
omedelbart under gatubeläggningen i stadens huvudgata. Tunneln
har 2 spår och är invändigt 6,0 m. bred och 2,75 m. hög. Botten och
sidor äro utförda av betong; taket utgöres av valv, slagna mellan
järnbalkar. Både taket och de undre delarna äro genom asfalt
skyddade mot inträngande vatten.
Om vi nu rikta vår uppmärksamhet på övriga underjordiska
anläggningar, så skola vi finna, att den första av detta slag, som kom
till utförande, var den djupbana, som byggdes i London 1860—1863.
Här följde man, dels gatorna, dels lägsta järnvägen under
huskvarteren. varvid man beträffande de senare sträckorna i början grep till
Fig. 63. Interiör från Belle-Alliancestationen å Berlins
underjordiska järnvägar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
