Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Beräkning av avrinningen, ledningarnas dimensionering och pumpverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERÄKN. AV AVRINNING., LEDNING:AS DIMENSIONER O. PUMPV. 281
1 m/m gör 1 liter pr m2, varför på 1 har faller 10,000; på 1 sekund
gör detta 167 liter pr har.
Man antager oftast att regnets förlopp i övrigt utveckla sig så,
att sedan maximiintensiteten upphört, regnet fortsätter under 30
min. med en intensitet av 1/3 m/m pr min.
Hela den ovan nämnda regnmängden tillföres dock ej
ledningarna, ty en del avdunstar och en annan infiltrerar i marken.
Som avdunstningen är svår att bestämma, inbegripes den i
siffrorna för infiltrationen.
Graden av denna senare är beroende på markens porositet och
fuktighetshalt vid regnfallets början, byggnadssättet samt
taktäcknings- och gatubeläggningsmaterial m. m.
Enligt Handbuch der Ingenieurwissenschaften’ uppgår
infiltra-tionskoeffceienten:
För gamla tättbebyggda stadsdelar till ........................0,7 —0,9
„ tättbebyggda stadsdelar i allmänhet till ............0,5 —0,7
„ stadsdelar med öppet byggnadssätt till ................0,25—0,5
„ kaserngårdar, bangårdar till....................................0,1 —0,3
„ parker och trädgårdar, åker och äng, allt efter
grundens beskaffenhet till................................0,05—0,25
„ skogsområden till ........................................................0,01—0,20
Dessa tal skola alltså multipliceras med den fallna regnmängden
för att erhålla avrinningen för det beträffande området.
På detta sätt har man sålunda fått klart för sig den storlek på
avrinningen, som är att räkna med inom ett mindre område eller i
ett större områdes periferi. För detta senares nedre delar spelar den
s. k. retardationen in, som gör, att den effektiva avrinningen där blir
mindre, än om man skulle räkna med den förut erhållna
avrinningssiffran för hela det område, som en ledning utgör avlopp för.
För att få ett begrepp om retardationens omfattning, kunna vi
betrakta fig. 89. Om tr. är den tid, som det häftiga regnfallet varar,
och vi, v2, o. s. v. beteckna hastigheterna i ledningarna, så är vt. lika
med den väg, som en vattenpartikel hinner tillryggalägga på nämnda
tid; avsätter man då dessa längder räknat från ledningarnas
ändpunkter, får man de punkter, nendanför vilka retardationen gör sig
gällande; förenar man dessa punkter, får man ett begrepp om
retar-dationsområdets utsträckning.
För beräkning av maximiavrinningen för en ledning i en viss
punkt, användes nu till dags grafiska diagram, där avsättningar i
ho-rizontal led äro proportionella med tiden, och de i vertikal äro pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
