- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 6. Byggnadskonsten /
289

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Vattenledningar. Historik och vattenteknikens utveckling i allmänhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VATTENLEDN. HISTORIK O. VATTENTEKN. UTVECKL. I ALLMÄNH. 289

667,000 kbm. vatten dagligen. Från dessa huvudledningar utgingo
metalledningar för vidare distribution av vattnet, och man har vid
utgrävningar kunnat finna de blyrör, vilka gingo in till de resp.
fastigheterna, och som voro stämplade med ägarnas namn, så att man
nästan på basis härav skulle
kunna upprätta en
adresskalender över Rom.
Emellertid råkade denna konst att
bygga vattenledningar, soni
så mycket annat från
antikens tid i glömska. Under
medeltiden utfördes ej några
vattenledningar med
undantag för några få fall. Från
1500-talet datera sig ett av
de äldsta
vattenledningsverken i Skandinavien, nämligen
i Malmö. Här lades en
fördämning vid den s. k.
Korre-bäcken och härifrån leddes
vattnet i slutna ledningar, av borrade trästockar, till en damm på
stadens torg. I Göteborg anlades i slutet av 1700-talet en
vattenledning från den s. k. Kallebäckskällan till vattenhämtningsställen i
staden samt till en reservoar vid Gamleport. Ledningarna voro
utförda på
samma sätt som i
Malmö och
prov på
desamma framgå av fig. 101.
Dylika
ytvatten- eller
källvattenledningar blevo allt

efter hand,
som varje hus
ville hava sin

servisledning, otillräckliga, varför man måste tillgripa användandet
av vatten från sjöar och större vattendrag. Därmed följde, att för
att göra vattnet användbart, måste det renas. För detta ändamål
kom man sedermera på att ordna fällningsbassänger och sandfilter.

VI 10

Fig. 98. Cisternerna till Kartagos
vattenledningar från den puniska, (feniciska)
tiden, som sedan dess använts och ännu i
dag användes.

Fig. 99. Romersk akvedukt i Segovia i Spanien, utförd på
kejsar Trajamus’ tid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/6/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free